virkesakuten

Ett verktyg för bättre virke.

9 SLU undviker

Kommentar om upphovsman ifrågasätts här (från början). Texten finns på länk nu lämnad av Lundqvist. Men då är det Vd för Såg i Syd, Per-Arne Nordholts som står för skrivningen. Jag hade texten bland mina sen en tid gjorda klipp. Därför kan det ändå vara så att Nordholts har "lånat"  texten. Men tillsvidare må ingen skugga från yttrandet falla på Lundqvist och jag vill tillrättalägga syftningen.

Vd för Såg i Syd, Per-Arne Nordholts : "Om vi förändrar skötseln så att skogsmarkens producerande förmåga inte tas tillvara, till exempel genom hyggesfria metoder eller genom att inte brukas alls, så måste vi - allt annat lika - i ännu högre mån öka tillväxten på övrig areal för att vi rent fysiskt ska kunna öka träbyggandet."

De ihärdiga rapporterna om hur produktionen ej blir tillräcklig har alltså även denna "markering" mot hyggesfritt. I tid och otid framföres bara minskad produktion, som ett eko uppmuntrat från massaindustrin. Men faktiskt nu denna gång kommer från sågverskbranschen

 Varför skrivs att träbyggandet inte får virke om hyggesfritt blir vanligare?

 Men test på vedertagna trädbanker från södra Sverige så ger dagens gallring bara halva mängden sågtimmer.

Gallring bedöms ge nästan 40% av årsvolymerna framåt vid hyggesbruk. Med hyggesfritt blir det klena "gallringsvirket" mycket marginellt.

Hur kan det påstås att träbyggandet får mindre mängd virke när det ökar i stället när kanske 30% total årsproduktion flyttas från gallringsskog till skörd av mogna träd med dubbla mängden sågtimmer.

Dessutom blir kvaliteten bättre, vilket ökar de positiva egenskaperna och användningsmöjligheterna av det framtagna.

Taggar: Såg i syd, hyggesfritt;

456 E ATL:s projicering på skogsbolagens press på entreprenörer, tycker jag bör ses i ett större sammanhang. Vad blir följden när entreprenörer pressas att arbeta hårt och länge till en låg ersättning? Jag har sett hur entreprenörer slutat att studera prislistan som ligger i skördaren. Inte ens listan de själva lägger in blir analyserad omkring sin ekonomiska styrning. Tyvärr hävdar Skogforsk att man får lita på datorn. Men manuellkapen kan bli 1/3 av kapen. Då görs dessa av en för okunnig förare som inte optimerar virkesvärdet efter trädegenskaper. Här förstår man vad som blir följden av trängda entreprenörer, som ej kan betala tillräckliga löner och får B-laget som förare. Bolagen hävdar att "vi gör det bästa jobbet för dig som skogsägare". Ni har hört det i många år. Bolagen kontrollerar inte ens ingående hur arbetet görs. (Några anlitar VMF till diameterkontroll, vilket dock är en smal del av kravet.) Bolagen har merendels inte ens egna personer med specialkompetens på aptering och virkeshantering. När kommer entreprenörerna att erkänna att de gjort bristfälliga jobb i många år? När kommer bolagen att erkänna att de tillåtit bristfälliga jobb i många år? De måste då erkänna att de ljugit på skogdag efter skogdag i mängder av år. Samma typ av yttrande till skogspress vid intervjuer. Vem tror att dessa erkännande är möjliga frivilligt? När tar Skogforsk, som vet om detta, bladet från mun och markerar vad som måste hända? När skaffar sig skogsägare normal kunskap i aptering, virkeslära och priser, så de kan agera med kraft och inte som nu "få ett köttben" där 30% av felet rättas till av bolaget.Södra behöver förbättras .....

ATL:s projicering på skogsbolagens press på entreprenörer, tycker jag bör ses i ett större sammanhang.

Vad blir följden när entreprenörer pressas att arbeta hårt och länge till en låg ersättning?

Jag har sett hur entreprenörer slutat att studera prislistan som ligger i skördaren. Inte ens listan de själva lägger in blir analyserad omkring sin ekonomiska styrning.

Tyvärr hävdar Skogforsk att man får lita på datorn. Men manuellkapen kan bli 1/3 av kapen. Då görs dessa av en för okunnig förare som inte optimerar virkesvärdet efter trädegenskaper.

Här förstår man vad som blir följden av trängda entreprenörer, som ej kan betala tillräckliga löner och får B-laget som förare.

Bolagen hävdar att "vi gör det bästa jobbet för dig som skogsägare". Ni har hört det i många år.

Bolagen kontrollerar inte ens ingående hur arbetet görs. (Några anlitar VMF till diameterkontroll, vilket dock är  en smal del av kravet.)

Bolagen har merendels inte ens egna personer med specialkompetens på aptering och virkeshantering.

När kommer entreprenörerna att erkänna att de gjort bristfälliga jobb i många år?

När kommer bolagen att erkänna att de tillåtit bristfälliga jobb i många år?

De måste då erkänna att de ljugit på skogdag efter skogdag i mängder av år. Samma typ av yttrande till skogspress vid intervjuer.

Vem tror att dessa erkännande är möjliga frivilligt?

När tar Skogforsk, som vet om detta, bladet från mun och markerar vad som måste hända?

När skaffar sig skogsägare normal kunskap i aptering, virkeslära och priser, så de kan agera med kraft och inte som nu "få ett köttben" där 30% av felet rättas till av bolaget.

Taggar: Derome, Holmen, STORA, SYDVED, Skogforsk, Södra, Vida;

Nyhet

I kväll är det möte om framtiden för Orsa besparingsskogs framtid.

Skogen avsattes för bygdens utveckling och var ett motdrag mot de omfattande uppköp som skogbolag gjorde och dessa innebar att värdena på stora ytor flyttades till annan ort.

Nu vill några bolag som köpt in sig i besparingsskogen genom nytt utbetalningssystem komma åt pengar och föra dem till bolagen på ny väg.

Det verkar med få ord vara en värdeförflyttning från platsen där värdena bildats.

Den extrema ekonomiska präglingen i en bokföring och tjänstemän från företagen med ensidig uppgift att ta hem spelet, de försöker nu ta fördelar på andras bekostnad.

Dessa situationer kan lätt kantra genom skolade personers retorik och auktoritet, som spelas ut kanske redan genom fordonet de kommer i. Genom övertoner försöker kapitalet ta kommandot över trygghet och viktiga värden för personer, som inte har den tränade retorik som motparten.

Vid konfrontation i dessa fall kan dock en sammansatt och kraftfull majoritet ta kommandot med underliggande hot, som kan bli förödande för bolagen. Minskat intresse för affärer med bolagen och deras produkter kan bli ödesdigert. Ett av bolagen nu har under tämligen många år lidit skada av dåliga affärer. Men skall Orsaborna få bära konsekvenserna av detta?

Fundera på Påvens ord nyligen i EU där han manade mötet att inte bara tänka på ekonomi utan beakta människorna, som är absoluta förutsättningen för fortsättning i EU.

Överutnyttjande har genom historien visat sig orsaka problem och som värst krig.

Taggar: STORA;