11 Konsekvenser runt omräkningstal...

Ni lär nog nu inse hur fel omräkningstalen kan vara för vissa virkesköpare också.

- Tänk er ex. korttimmer.

- Detta har  varnats för från forskare, om än inte särskilt tydligt.

- Om ex. ett sortiment med kubb 31 dm skulle mätas bitvis skulle detta ge en överskattad volym eftersom 31:or i stockunderlaget varit bitar med i huvudsak den största avsmalningen.

 

Dock har köparna testkunskap för att upptäcka detta och lär motverka detta.

- Dock kan högkvalitativt talltimmer med korta längder bli systematiskt felvärderade. En faktor som talar emot, att det blir fel volym, det kan vara om det är mycket rotbitar som genomgående underskattas. 

 

Inse att matrsifub är en påstådd fubvolym men som nästan alltid är fel. Acceptera den inte i din virkesaffär.

 


21 Fiberdrive

Dessa bolagen, som stoppade gasförsöket med fiberdrive Södra, SCA, Stora och Svea Skog, de har satt sitt namn i historieboken.

Kraven på motor vid fortsatt dieselanvändning är dyra och omfattande. Nya krav träder i kraft tämligen omgående och fler kommer om några år.

- De orsakar alla ökad drivmedelsåtgång.

- Det krävs renbränning med ganska täta intervall. Då åstadkoms värme 1000-1200 grader. Då bör man inte stå i skog.

- Det kräver påfyllning av ureavätska med tillhörande utrustning, med kostnader som ökar "bränslekostnaden".

- Filterbyte i kostnader som kan landa på 50.000 kr.

- Problem ovan är nämnda i Energimyndighetens argument för att prova gasdrift, som bolagen stoppade.!!!!!

- Det lär krävas större motorer för att få tillräcklig nettoeffekt. Då är elefantsjukan fullständigt igång.

- Det kräver då datorstyrning av bränsleinsprutning och övriga ämnen som skall blandas. Detta är förenat med viss fördröjning som gör att den stora kraftökning som behövs vid ex. sågning tar så lång tid att det kommer att saknas kraft när det behövs.

- Blir då följden att det kommer att krävas ännu större motorer som ger den nödvändiga ¨grundkraft" som behövs för rimlig funktion. Då är det väl snart behov av motorer på 400 hästkrafter. Jämför mot 60 hkr på 70-80 talet.

 

Allt detta låter bolagen skogsägarna bära huvudparten av kostnaderna för. Skogen måste ju ut.

- Det finns ännu pengar mellan avverkningskostnad och bruttoersättning, som flera tillverkare yttrat


431 B Södra behöver förbättras .....

Förra inlägget om Södras obefintliga agerande omkring utbildning av skogsägare, det föranledde skogsägare att fråga Södra tjänsteman om skogsägaren får ha krav på arbetet och kontrollera.

- Svaret blev inledningsvis, att det var en självklar rättighet.

- Men när skogsägaren fortsatte och frågade om han kan få tillgång till kontrolluppgifter från maskin, då blev attityden väldigt avvaktande. Samtalet fick annan vändning och avslutades.

- Detta stärker uppfattning som många fått, att Södra vill göra allt på sina villkor.

- Södras gloria får inte komma på sned, om så hela högerhanden skall hålla den på plats.

 

Studera värdet av kontroll på stamfiler på denna länk. Läs mest inledningen och den värdefulla delen i slutet. Det visar utveckling hos en intresserad och värdefull entreprenör. (Varför utnyttjar inte fler denna möjlighet till värdeökning på virket?)

http://skogsforum.se/viewtopic.php?f=37&t=15812&st=0&sk=t&sd=a#p205700


431 Södra behöver förbättras .....

När såg du att Södra förmedlade råd till skogsägare att;

1 Läsa mätsedlar. (I stället lämnar Södra inte ut mätsedlar från avverkningsuppdrag utan speciell begäran från skogsägaren.)

2 Hur skogsägaren läser och kontrollerar sina mätsedlar.

3 Begära maskinfiler/uppgifter från skördaren.

- Begära produktion

- Begära prisfil från skördaren.

- Kalibreringsuppgifter är lika naturliga att kontrollera.

- Begära stamfiler (för att se aptering och stamhållning.) Vilka kontroller görs stadigvarande på detta?

4 Information om hur filerna kontrolleras och vilka besked de ger.

5 Att få del av traktdirektiv som går ut till maskinförare före avverkning.

6 Att redovisning specificeras så delkostnader syns.

 

Varför ger Södra inte sina ägare denna information?

- Kan alla medlemmar detta redan?

- Kan du?


20 Fiberdrive

Skogforsk har ju för något år sedan fått 50 miljoner för teknikutveckling.

- Alltfler undrar vad de pengarna har hamnat.

- De som frågar får inga eller otydliga svar. Varför....?

- Jag själv frågade i samband med skogsbolagens osympatiska "lappkast" i samband med att Energimyndigheten skulle sjösätta gasprovet med Fiberdrive.

- Detta var 27 april och något svar har inte kommit trots att frågan även skickades till vd Jan Fryk.

 

Visserligen backade inte Skogforsk ut när skogsbolagen "sjappade" från gasprojektet, men det hade behövts mer rakryggat beteende när ett genombrott i teknikutvecklingen kunde provats.

 

Skogforsks tystnad omkring de 50 miljonerna har stört många personer med idéer eller skogsfolk med krav på nödvändig utveckling.

- Skogsbolag som i egen press gett regering och Skogforsk uppmuntran för dessa pengar och god vilja, de har känt att de i stället för uppskattning fått motsatsen för insatsen uttryckt från forskarhåll.

- Har dessa forskningspengar gått in i något "svart hål" på Skogforsk. Jag väntar fortfarande på svar.

 

Är det denna sorts stora penningsummor, som kan hanteras efter eget gottfinnande och ändå genom att något blivit gjort, så kan försvar göras för någon liten insats,  men inte vara möjligt att värderas tillräckligt för kontroll. Tanken är något ironisk, men resultat och mörkläggning ger uppenbara misstankar om att det blivit löner i en stor apparat.

 

Bilden visar ett hygge som till 50% såg ut som visat. En förare på Ponsse yttrade vid besök att "detta ville jag inte kört".

 

46 Holmen misstag.........

Områdeschef Elofsson tar uppenbart enligt det visade brevet inte ansvar för apteringsfelen från egen personal.

- Då skall ändå noteras att vrakandelen i flera sortiment är tämligen anmärkningsvärd hög ändå.

 - Varför sorterade inte skotareföraren även bort detta vrak när det enorma "ingreppet/sorteringen" gjordes i avverkningen till masaved? Exempel på virke som blev vrak är felsorterat sortiment, övergrov massaved, röta och  upparbetningsfel i timmer. Notera vrakorsakerna som är möjliga att se. Ändå hävdar Holmen att vrakningen från denna avverkningen varit mindre än normalt. (Hur är då andra avverkningars vrakandel?) Har du drabbats?

 

Att inte mer vrakvirke togs bort vid sorteringen, det kan stärka en befogad tanke, att det sorterades inte ut något dåligt virke alls, utan det valdes bara att köra två lass timmer till massabruket.??!!


10 SLU visade följande varningar för matrsifub/fuskfub

Ytterligare brister omkring matrisfub/fuskfub, som kommit fram i samband med vad testen med SLU  2008;

 Är det Ok att blunda för att stora fel uppdagades redan när matrisfubben togs fram? Ex. enbart i Qberas område, så visste man om när omräkningstalen gjordes år 2000, att det skiljer så mycket i genomsnittlig rättvisa som 4% på uppräkningen från toppcylindervolym på virket, mellan Kolmården och Ljusdal.

-  Skall vissa skogsägare medvetet få offras på detta sätt? (25 kr/m3)


430 B Södra behöver förbättras .....

Utöver tidigare Södrainlägg så reagerar de unga på att Södra trots förluster flera år i följd ändå figurerar med höjda vd-löner och andra vidlyftigheter.

- Traditionella storlekar på efterlikvid utgår och det delas samtidigt ut till de som har innestående pengar i Södra.

- Samtidigt är priserna på virke sänkta till skogsägarna.

 

Vilka andra företag kan ha fleråriga förluster och ändå ha utdelningar "som vanligt"?

- Är det korrekt bokföring?

- Har det stoppats undan pengar som borde utgått till leverantörer för virke tidigare?

 

Hur länge kan trogna skogsägare utnyttjas?


19 Fiberdrive

Södras uttag av 4 kr/m3 för att betala markskador och justeringar blir onödig med Fiberdrive. De få gånger som riskörning och grävmaskinsjobb behövs då lär inte gå upp till vad bara administrationen för Södras markskoningsgaranti kostar.

- Dessutom gynnar inte Södras markskoningsgaranti de skogsägare som har skapat de bästa körningsförhållandena. Södras initiativ har för mycket av "frieri" till utomstående parter som vill höra att något görs åt markskador som gör promenader mer besvärliga.

- Dessutom vill de att det ger PR till Södra.

- Men det är skogsägarna som på omvägar får betala jippot i slutändan, som mest är en metod att låga skogsägare betala gemensamt, för att Södra skall kunna avverka, när det passar dem och industrin.

- Inse det felaktiga att betala sig fri för avverkning mera "när som", i stället för att uppmuntra utveckling av maskiner som är skonsammare mot marken. Som genom Fiberdrive dessutom gör billigare arbete redan som prototyp. (Det enda jag vill gardera mig mot nu är barnsjukdomar som kan finnas på en prototyp.)

- Södra har på aktivt sätt försvårat prov av prototypen Fiberdrive, trots att entreprenören varit knuten till Södra "hela sitt liv".

- Fler medlemmar i Södra borde inse att Södra skall agera mer för skogsägare än för företaget Södra, som sker nu.

- Södra "spelar med i bolagskulturen" alltmer. Så länge skogsägarna vill betala kan detta forstsätta.

- Vilka ser ni agerar för skogsägares bästa i sammanhanget?

- Titta inte bara på de åtgärder som ger 1% bra för skogsägare men ger 5% till bolaget. Studera även hur lite Skogforsk gör för skogsägaren!!!!


19 Fiberdrive

Södras uttag av 4 kr/m3 för att betala markskador och justeringar blir onödig med Fiberdrive. De få gånger som riskörning och grävmaskinsjobb behövs då lär inte gå upp till vad bara administrationen för Södras markskoningsgaranti kostar.

- Dessutom gynnar inte Södras markskoningsgaranti de skogsägare som har skapat de bästa körningsförhållandena. Södras initiativ har för mycket av "frieri" till utomstående parter som vill höra att något görs åt markskador som gör promenader mer besvärliga.

- Dessutom vill de att det ger PR till Södra.

- Men det är skogsägarna som på omvägar får betala jippot i slutändan, som mest är en metod att låga skogsägare betala gemensamt, för att Södra skall kunna avverka, när det passar dem och industrin.

- Inse det felaktiga att betala sig fri för avverkning mera "när som", i stället för att uppmuntra utveckling av maskiner som är skonsammare mot marken. Som genom Fiberdrive dessutom gör billigare arbete redan som prototyp. (Det enda jag vill gardera mig mot nu är barnsjukdomar som kan finnas på en prototyp.)

- Södra har på aktivt sätt försvårat prov av prototypen Fiberdrive, trots att entreprenören varit knuten till Södra "hela sitt liv".

- Fler medlemmar i Södra borde inse att Södra skall agera mer för skogsägare än för företaget Södra, som sker nu.

- Södra "spelar med i bolagskulturen" alltmer. Så länge skogsägarna vill betala kan detta forstsätta.

- Vilka ser ni agerar för skogsägares bästa i sammanhanget?

- Titta inte bara på de åtgärder som ger 1% bra för skogsägare men ger 5% till bolaget. Studera även hur lite Skogforsk gör för skogsägaren!!!!


483 K Vida problem.

Det ni kan läsa omkring Vida i tidigare nummerserien 476 och nu 483 beskriver vissa händelseförlopp från start till slut och är alltså ämnesvis.

- Det är nu lättare att i vissa läge göra reflektioner och dessa blir bekräftade ju mer situationen fortskrider/beskrivs. Jag tror ni behöver denna insikt för att vara förberedd när något liknande håller på att hända i er miljö.

 

- Läs ex. alla inläggen då Bureau Veritas kom in i bilden och inledde arbetet. Vi trodde att nu kommer regelverket i certifieringen att följas och överträdelserna markeras.

- I stället ser vi hur "nära" personal i Vida, PanCert och Bureau Veritas håller sig. Vida och Pancert läger vissa "förmildrande" inlägg och Offrell BV lyssnar in sig, men tar sällan ställning. Jag trodde under hela besöket att han genomskådade "taktiken" från Vida och PanCert som felat, men det simpla protokoll som slutligen kom tyder inte på det.

- Protokollet är mycket knapphändigt skrivit. Rubriken över texten är ex. "Kommentarer". Något slutomdöme är ex. inte fällt.

Bara ca 1/4 av upptäckterna blev nämnda i protokollet.

En utomstående läsare uppfattar sannolikt det som att det finns vissa fel, men inte så stora att reprimand behöver fällas.

- Att nu efteråt få erfara hur lågt värde två certifieringskontroller får i slutändan, det är tecken på hur ineffektiva  vissa kontroller kan bli.

 

Att få besked vid skogskontrollen problem för problem det gick inte. Det kom några avvaktande besked och det antyddes att det får bedömas i sin helhet.

- Fy fan!!!


483 J Vida problem.

Traktdirektivet studeras och det bedömer Offrell som klart undermåligt. Det är ifyllt på ett luftigt sätt men inte med några uppgifter som är särskilt tydliga för gallringsobjektet. Ännu en plump i protokollet för Vida. 

 

Vi kommer in på felaktigheter i redovisning, men detta avböjs med motiv att det hinner vi inte med. Våra argument att fel betalning är gjord och en ersättning del saknas, det avböjdes. Uppenbart är den social delen, att regelverk och avtal skall hållas inte så noga när det gäller.

 

Vi börjar studera gallringen i hagmarken där allt ungt är borttaget och kvar står gammal kraftig björk.  Skötselmetoden får kritik, men "blåses av" när den del av beståndet vi står i är klassat som natur med produktion. Att det är exakt lika illa gjort i den del som klassats som NO "dribblas" bort av några inblandade.

   Men kontrollanterna tyckte det "var inte bra", när området med planterad bok, som röjts ner så när som tre styck två meter höga buskar, studerades.

- Lövbeståndet har fått höjd medelålder med ca 20 år genom "ingreppet".

 

Ekbeståndet var ca 75 år med slanka grenfria stammar och är hårdgallrat. Då blir det föremål för djup huvudbry. Offrell ser utan gryndytemätning att detta är mycket hårt gallrat och framförallt ingen underväxt som skuggar stammarna och hindrar sidljus, att han medger "att så brukar man inte göra".

 

Lärlingen Temneryd tar en grundyta i ekbeståndet och ser betänksam ut. När jag en stund senare frågar om vilken grundyta han fick, så blir svaret "det minns jag inte".

 

Jag har sällan noterat så "undanglidande kontroller" som skett omkring certifieringen.  Inga omedelbar besked och halvdant protokoll blir följden. Är det så det görs en papperstiger?


18 Fiberdrive

Glöm inte bort förra inlägget om Fiberdrive, som försöker beskriva de unika möjligheter som finns i tekniken omkring maskinen.

- Tänk lite på följande liknelse. Hur framgångsrik skulle en orienterare vara om den kommer ut i lös dy och fötterna sjunker ner och den faller framåt och kör ner armarna en bit också i dyn. Tänk om den vore lika ställd som en nerkörd skogsmaskin i detta läge. Tänk om orienteraren inte kunde lyfta varken armar eller ben och behövde "bärgning" eller i stället måste springa saktare och även undvika många fler "riskområden"?

- Fiberdrive kan lyfta allt mellan 1 och 10 hjul för att komma ur dyn och med grip få stock eller ris under hjul/band och skapa bärighet.

- Eftersom Fiberdrive dessutom har 10 m2 bandyta mot mark uppstår problemet med nersjunkning kanske bara 1/10 så ofta som många andra maskiner.

- Dessutom finns möjlighet att nivellera lasten till bästa sida med bärighet.

- Dessutom som sagt så många fler möjligheter att skapa bärighet.

- Här är förklaringen till de korta spårsträckorna som upptäcktes på de 5 avverkningarna jag besökte.

 

- Riskörningen blir endast en bråkdel mot normalt. Detta ger tidsvinst och låser inte upp maskin för annat än sin uppgift den är byggd för. Riskörning är dyr.

- Den goda bärigheten i Fiberdrive kräver inte lika mycket grävmaskinsmattor. Om det behövs så bär Fiberdrive dessa med sig själv vid behov, vilket normalt inte skördare kan.

- Genom lägre marktryck packas inte marken lika mycket och det bildas mindre med "diken" efter maskin och mindre mängd stillastående vatten både i spår och i marken. Följaktligen växer träden bättre i området.

- Med mindre spårbildning där kvicksilver fälls ut minskar även påverkan av vattendrag i närheten.

 

Är det konstigt att konkurrenter blir oroliga?

 

Bilden visar dålig del av bottenlöst område utan stubbar, nu ett år efter våravverkning. Ingen vattensamling.

 

Lästips....

Hej på er trogna läsare och ni som kommer tillbaka efter semester och ledigheter.

 

Ni som tycker att ni har svårt att följa innehållet på Virkesakuten får följande tips:

Längst ut till höger har ni sökmöjligheter:

1 Överst finns de Senaste inläggen med rubriker för er som är nästan med jämnt som läsare och följer ett visst tema.

 

2  Under följder de Kategorier med start på Avverkningsuppgifter, som är råd vid kontraktering och under avverkning och givetvis om problem uppstått. O.s.v.

 

3 Under Kategorier följer Arkiv där ni (om ni mins tidpunkten ungefär kan söka efter tidigare innehåll lite mera distinkt.

 

4 Vill ni till vän skicka länk till enskilt inlägg så klicka på ordet Permalink under inlägget. Då kommer inlägget upp enskilt och ni kan kopiera adressen och använda den. (Alternativt klickar ni på namnet på inlägget till höger i marginalen.)

- Likadant kan ni göra genom att klicka på kategorinamnet under och få fram alla inläggen i Kategorin. Bäst behållning får ni om ni läser nerifrån. EX. Teknik och då får de nyare inläggen för Nya drivaren Fiberdrive , som har uppbyggnad och egenskaper som är tämligen unika bland maskiner idag. På beteende bland de som har inflytande så verkar det vara motstånd/rädsla bland maskintillverkare som smittar av  sig bland bolagsfolk. Att den kan sänka kostnader rejält tycks inte skogsägare lyfta fram med intresse. (Ännu är den prototyp och under fortsatt utveckling.)

 

5 Vill ni kommentera något inlägg så klicka på Kommentar under inlägget och skriv. Klickar ni på eget inlägg kommer också möjligheten att kommentera automatiskt som ruta under inlägget. Ni ökar tilltron och bemötande om ni anger ert namn.

 

6 Vill du hitta/läsa kommentarer, så klicka på Kommentar om det finns siffra i parentesen under inlägget.


Att tänka på.....

Inte oväntat blir det samtal om skrivning här på Virkesakuten när jag möter skogsfolk.

Deromes så tydliga försvar av överlägsenhet och att gå sin "egen väg" har stört väldigt många skogsägare. (Se tidigare inlägg.)

- De ideliga utspel från köparehåll i press stör också relationerna till skogsägare, när de genomskådas. (Läs inlägg/artiklar med extra eftertanke.)

- De alltmer sofistikerade metoderna i redovisning, måttenheter (fuskfub), marskoningsgaranti (Södra), fördelningsaptering (nästan alla), kvalitetsgallring, och 20 metoder  ytterligare gör att skogsägaren känner sig "något steg efter" inköparen och får svårt i diskussionen.

- Till detta kommer ihärdiga yttranden vid kontraktering från inköparen/bolaget, att vi gör det allra bästa för dig som skogsägare (när vi dock valt det bästa för oss först).

- Beroende på bolagets ekonomiska situation eller direktiv från ledning, så är det dock inköparens skyldighet att se till bolagets bästa först där han är anställd.  Kooperationen är inte heller några änglar. Detta har även uttryckts när rättelse diskuterats med inköpare och ärendet överförs till högre chef, då förklarar inköparen, att i nästa förhandling är han då "köparens ombud".

- Detta oftast uppenbara dubbelspel, det har inte alla skogsägare genomskådat. De tror ännu på det  sagda ordet, utan att de ens begär allt viktigt nerskrivet.

 

- Köparna driver utvecklingen allt mer "åt sitt håll".

- Samtidigt minskar genomsnittskunskapen hos skogsägarna som grupp.

- Att välja förvaltningsuppdrag, är ibland bara ett tuppfjät från att lämna skogen till köparen (utan att  de betalar för den).  

- Ovanstående i kombination genom anskaffning av skogsfastighet på gynnsamt sätt, det gör att självbevarelsedriften blir för låg hos skogsägaren i dessa fall.

- Många skogsägare är inte kapabla att granska redovisning, mätsedlar, kostnad, kvalitet i arbete etc.

- Än mindre kapabla att försvara sin rätt när fel uppstått.

 

Hur är din kapacitet?


RSS 2.0