virkesakuten

Jag ber om era synpunkter och erfarenheter omkring certifieringskontroll.

Hos Sandén gjordes ju på gallringen en internkontroll av PanCerts egen chef Göran Karlsson, som saknar skoglig grundutbildning. Detta har ifrågasatts av många.
Karlsson hade inte tid att studera hela gallringen och de handlingar som vi ville visa.
Han hade varken mat eller kläder med för uppdraget.
Det nerskrivna blev också felaktigt. Ex. skrevs ”positiva” uppgifter in om sådant som inte fanns.

En ”internrevision” skall nu göras av PanCerts ackrediterare.
Tid för ny kontroll är dock bara reserverat till ca halva tiden, som inte Karlsson hann med uppgiften på.
Bristen är påtalad men ingen åtgärd gjord ännu.
Hur mycket reaktioner skall vi framföra?
Tänker certifieringsmyndigheten nu bara ”diska av problemet” som Karlsson på Pancert gjorde?

Vilka erfarenheter finns omkring nästa instans arbetsmetoder omkring certifieringskontroll? Jag syftar på Swedac.

Bifogad bild är från plantering som Vida gjort hos Sandén, med samma skogvårdsbolag som röjde bort återväxten i mossarna.
Planteringen gjordes troligen 2007 med mycket dåligt resultat.
Är det någon som funderar på om det varit dålig personal som satte plantorna?
Varför har nästan varje planta tagit sig i vissa rader (se rad från nedre vänstra hörnet och uppåt.
Samtidigt har raden intill nästan inga plantor som lever. Är det rysk roulette omkring vilka plantörer som kommer?

Vad anser ni om markberedningens täckning/kvalitet?

Södra söker folk till värösågen. Detta görs fast sågen går med synnerligen stor förlust.
Troligen konstruktionsproblem och för dyr råvara enligt andra. 
Vad hade hänt om Södra skulle byggt och köpt ny sågutrustning? Nu är det ett billigt förlustsåg Södra köpt.
Ska den "helige anden" lösa problemen i anläggningen tills ny personal kommer?
Tänker Södra sänka priserna ytterligare för medlemmarna?
Mer stamprisvirke torde innebära 30-40 kr/m3 i det avseendet.

Men det kanske allvarligaste. Tänker Södra såga sönder marknaden med för stort utbud, även om det gynnar Södra i denna situation man försatt sig i?

Skogman skrev: Dags för branschen att sanera sig själv. Fram med en SO (Skogsombudsman, jmf JO) och ge denne lite pondus mot storindustrin och de "banditer" som infiltrerat deras led...

Sker detta genom köparnas egna åtgärder?

Jag har hoppats på att några skogsföretag börjar röra sig bland kunniga skogsägare och utför korrekta arbeten enligt överenskommelse och dialog och får konkurrensfördelar. Några kanske gör det redan men bland stora företag är det för stor skillnad mellan inblandad personal så att det är fiasko stundtals.

Skall förändring ske via er skogsägare bör ni inleda en stor insats. Till en början i er egen närhet och sen press, lobbyverksamhet och troligen påverkan i politiska grupper.

Samme skogsman skrev:(Jag vet, inte helt juridiskt korrekt, men man blir ju så trött ibland... )

Punkterna är troligen mycket innehållsrika. Vi vet att tråkiga nyheter är jobbiga.
Vad blir följden? Jo de tas emot med förträngning. 
Vad blir sen följden? Jo inget händer.
Vill ni förändra?

Går det att förändra. Ja med motbevis.
Åtskilliga miljoner är hämtade i tämligen stor tystnad.
Bara på ett objekt med Holmen har 4 oegentligheter hittats. 3 direkta osanningar är bevisade.

Har inköpare på Vida skyldighet att vid tecknande av gallringskontrakt nämna om att det kommer att tas dit röjare och tippa småträd till en kostnad mellan 40-50.000 kr?

Skogsägaren i fråga har en kunskap som är så låg, att han har ingen uppfattning om att han skall betala för röjning. Det är ju gallring han tecknat kontrakt på.

Om röjningen omfattar en bit över 4 arbetsveckor. Är det tillräckligt motiv för upplysning?

Behöver skogsägaren betala en överraskande kostnad på röjningsjobb på mellan 40 - 50.000 kr under dessa förhållanden?

Skogsägaren betonade vid uppgörelsen, att han ville ha så lite gallrat som möjligt och att han var rädd för kostnader.

Skogsstyrelsen gör på följande sätt.
9 mars 2010 anmälde en grupp skogsägare att Bjernareds sågverk AB i Slöinge hade systematisk felbedömning av volymen på sina långa sparrar genom tillämpad mittmätning. Kontroller som gjorts visar på 5-7 % underskattad volym mot m3fub.

Dessutom är det enbart mätning av sågens egen personal och ingen kontroll görs av oberoende part. Mätsedlar skrivs med manuell teknik.
Hela ärendet kom upp p.g.a. en leverantör som inte fick alla stockarna betalda och vid klagomål fick arrogant svar.

Skogsstyrelsen fick påminnas efter lång tid och hot framfördes om JO-anmälan. Besked kom då att ärendet skulle behandlas.
Kan ni tänka den 12 febr. 2012 (nästan 2 år senare) ber de om material.
Skogsstyrelsen fick dessa uppgifter. Den 15 maj 2012 skickar Skogsstyrelsen första begäran om synpunkter från sågen.
Fy fan!
Vad har vi Skogsstyrelsen till? 
I brevet till sågen skriver Skogsstyrelsen att ”de är tillsynsmyndighet för virkesmätningslagen och dess föreskrifter”. Varför agerar de då inte snabbare än 27 månader efter anmälan?

I söndagskvällens Dokument utifrån visades att Stora Enso för sitt massabruk, som för egen eukalyptusodling, tillskansar sig mark från fattiga bönder i Kina, som hotas, misshandlas, mördas med myndigheternas tysta medgivande.

En finsk reporter var med om en synnerligen beklämmande upplevelse där med en advokat som försöker hjälpa de fattiga. Advokaten ”förflyttades” dock ca 20 mil av myndigheterna när han skulle träffa reportern. Advokaten kördes på med motorcykel i syfte att stoppa honom. Advokaten hittade själv en ”placerad” förpackning narkotika i sin bil, som troligen myndigheterna skulle ”hitta” där för att för alltid sätta dit honom.
Se gärna reprisen.

Detta är Stora Enso ett skogsbolag som har marknadens lägsta prislistor enligt tester.

Tyvärr har jag fått se ”tillräckligt” olustiga tendenser från skogsbolag och svenska myndigheters agerande för att dölja sina misstag/felsteg.

Fler måste agera i sin egen omgivning och stoppa denna utbredning av ”korruption”!

Södra har enligt uppgift dragit på sig för stora lager av virke vid bilväg när vedborrar nu svärmar. Hur kan detta uppstå med de uppföljningsprogram som finns?

Består problemet i att fältpersonalen gett skogsägarna en felaktig bild av virkesbehovet, allt i syfte att få in volym för att få egen stor löneprovision?
I så fall har nog varningar från huvudkontoret klingat ohörda.

Då valde Södra att som första bolag sänka priserna med större tydlighet än andra virkesköpare. 
Nästan samtidigt säger skogsdirektören Håkan Svensson att Södra betalar en icke offentlig marknadspremie till de leverantörer som tar virkeskontrakt.
Är det lekstuga?

Det är troligen en besvärlig situation nu att få in virkeslagret, eftersom tranportörerna sen tidigare är tilltufsade och inte bjuder på mer körtid än ”lämpligt”.

Mer omkring innehåll i Södras stamprisbetalning. (Se förra inlägget.)
Är stamfelsved med det simpla priset ett ”smygsätt” att återinföra en ”sekundaklass” igen på massaved, som vi hade för många år sedan?

Hur skall ni som skogsägare med auktoritet kunna kontrollera misstagen i aptering i denna trädbetalningen?
Hur lång tid tar det att få statistik och erfarenhet om vad som är ”normal” stamfelsmängd?
Varför har inte denna upplysning kommit i de 3-4 artiklar som skrivits där mest fördel för leverantör att få tidiga pengar, samt att Södra tar konsekvenserna nämnts. Det sista framstår alltmer som falskt.

Se upp så det inte blir en smygsänkning igen, som det blev 2006 när matrisfub/fuskfub infördes med miljardförlust för skogsägare som följd.

Vida har som nämnts avstått möjligheten att öka virkesvärdet med apteringsupplysning till avverknignspersonal.
Dessutom har ledningspersonal i Vida vid intensiv diskussion hävdat att det är Vidas sak om det inte apteras optimalt vid betalning med fast pris. 
Hur kan man resonera så utan att uttrycka någon form av ödmjukhet vid avslöjade fel? Täcks dessa förluster av någon skänk från ovan? 
Det vet vi ju alla att så inte är fallet. Därför framstår synsättet som präglat av flyktmentalitet när inte brister vill erkännas. 
Detta lite barnsliga synsätt kunde väl tas med en axelryckning, men det som blir allt tydligare är att Vida inte i något avseende signalerar att de behöver förbättra sin apteringsambition.
Varning! Detta har redan i skogsbranschen blivit alltmer konkurrens på lägre nivå.