virkesakuten

Ett verktyg för bättre virke.

Sågverk i Dalarna

En person som sökt klarhet har tagit kontakt med Weda. På något sätt är Weda ovillig att förklara. Hur vet jag inte, men studera gärna gamla inlägg från Kategori Sågverk i Dalarna för att förstå bakgrund. Det är Weda det mesta handlar om.
Jag återkommer med uppgifter om groten som är borta från området. Kommentaren hittas här.
http://virkesakuten.blogg.se/2015/august/sagverk-i-dalarna-35.html
Taggar: Weda;

Tidningen Skogen

Är nu uttryckta rubriker marknadens sätt, att påverka skogsägare? Jag läser rubrik om "Rejäla stickvägar ger stabila bestånd".

Fel använt kan detta bli katastrof. Jag har nyligen sett två gallringar i "gammal" skog, där det inte gick att hitta tätare än 7 mellan vägträd ömse sidor om vägen.  I vägkorsningar hittades torg som ofta har 15 - 17 m mellan träden. I ett av fallen har bolaget fått "pisk" för detta.

Rubriker även inne i artikeln förstärker det vulgära omkring hårdhet i gallring ex.

Föryngra glest.

Röj och gallra hårt i början.

Om dessa råd används fel kan det helt spoliera goda bestånd.

Vem vill ha frodvuxet virke i eller på huset?

Breda vägar påverkar tillväxten kortare eller längre tid. Tas träd med goda egenskaper bort, då blir förlusten ännu större.

Varför måste gallring göras med stora maskiner? Bestånd som undviker nerblåsning och har god kvalitet, de har helt annat värde för skogsägare och kund.

Taggar: Södra, Tidningen Skogen;

Skördaremätning

Skogforsk medverkar i en tidning med artikel om skördaremätning.

Innehållet är "ljumt". Varför är det så, när de hållit på sen 2003 med utveckling i frågan. Stundtals läser vi ändå därifrån hur bra mätningen blivit. Oftast är det när de uttrycker, vad de själva åstadkommit på Skogforsk.

Ändå kräver inte Skogforsk, som lanserade "kvalitetssäkring" mer än, att hälften av stockarnas diameter mäts på rätt cm. Det är givetvis dåligt, men behövde absolut inte vara så, om teknik använts rätt.

Det låga tempot i utveckling kan bero på att VMF inte påverkar aktivt, utan bara utför jobbet med befintliga förhållande.  Är det verkligen vettigt, att låta räven vakta fåren, när ett konkurrent företag mot skördaremätning utför kontrollen?

Enligt skrivning från Skogforsk så anses som minus, att skördaremätningen inte är opartisk. Vad kommer detta av? Är virkesmätaren på sågverket, som varit på köparens mätplats i åratal, verkligen fullständigt opartisk? Skördareföraren är bara 1-3 dagar i allmänhet hos varje skogsägare. Är för övrigt Skogforsk någon sorts talesman för bolagen?

 Vill bolagen ha fullständig kontroll på virkesmätningen?

Taggar: Skogforsk;