virkesakuten

Ett verktyg för bättre virke.

22 Fiberdrive

Jag har sett hur ointresse uppstått när forskare får ta sig an vad "lokal resurs" redan provat. När inte hela äran kan tas av forskning är det som att hela projektet blir avslaget.

- En forskare har svårt för att ta/delta i en roll där de inte dominerar och "är bäst".

 

Hänsyn utifrån ex. skogsägare som skall betala "kalaset" och entreprenörer som helst bör klara byte och reparationer själva, det är också viktig för en forskaregrupp att beakta, som "känner sig beroende" av ex. tillverkare eller intressegrupp.

- Bolag och maskintillverkare är synnerligen påverkande mot skogsägare och  entreprenörer.

- Har de blivit okänsliga för skogsägarnas situation?

483 L Vida problem.

Bevisligen har certifieringen blivit en metod att visa en åtgärd för myndigheter och naturvårdsintressen.

- Kvaliteten har dock inte blivit vad som lovats.

- Uppdrag granskning har haft några program där stora brister pekats på och hur valhänt certifieringsorganisation agerat.

- Gång på gång görs inget eller lite vid fel och parter vill vänta och se om det inträffade väcker branschen.

- Det blir ingen väckning, sölkorvarna somnar om igen.

"Jippot" runt Begviks överträdelse blev bara en "susning".

 

Råd och Rön hade i nr 6 ett helt uppslag där bl.a. de torgför skogscertifiering som "vilseledande marknadsföring" omkring träprodukter.

 

Det jag  nu beskriver pekar åt precis samma händelseförlopp. Vår skogsägares fall med Vida är inte avslutat. Men det högsta instans nu gör liknar "en lus vandring på en tjärsticka".

12 SLU visade följande varningar för matrsifub/fuskfub

Sannolikt så har ni läsare under en tid märkt att testen SLU gjorde på matrisfub har "blandat och gett" vid sina undersökningar. Vid noggrann läsning finns konstaterande, som inte finns i samanfattningen. Ex. varningen för kortlängder (längst ner på sid 46) som skrevs om i går hittas "diskret" där.

 

En del är omfattande i mängd. Ex. stockantalet. Men att välja stockmaterial som är kortare än baslängdskravet, det är tecken på taktiskt genomförande, för att få så liten förlust som möjligt med matrisfub. Baslängd är den längd priset står för och har sen 40 år varit något som ger tillägg om virket blir längre. Prislistan Södra hade 2008 styrde vid normalskog till medellängd mot 48-49 dm. (Mycket  taktiskt om Södra ville göra vinster genom matrisfub.)

- Samtidigt apterade Södra kortare virke på averkningsuppdragen.

- Följaktligen vill SLU i testen visa att man är grundlig, men samtidigt har man gjort val av stockar, som inte gemene skogsägare kan genomskåda konsekvenser av.

- SLU påstår att längdpåverkan är liten i undersökningen. Ja det är självklart, när medellängd ca 42 dm blir följden på normaltimret. Då blir de långa stockarna bara tagna i riktigt liten avsmalning.

- Tänk er extremförhållande att enbart beställningstimmer med 55 dm skulle apteras. Kan alla dessa bitar då apteras från normalbeståndet i bara 7-8 mm/m i avsmalning?

 

 Det var ju de stelbenta omräkningstalen, som var avgörande problem och behöver kontrolleras. Att tro att SDC och SLU  inte kan göra uppräkning med omräkningstal och se orsaker och konsekvenser, det är väl något  för långsökt. Ändå presterar SLU ett resultat som orsakat miljardförluster för skogsägare sen bara 2006.