virkesakuten

Ett verktyg för bättre virke.

9 C Manuellkap. Kontrakt till redovisning.

Fortsättning på konsekvenser av felaktig manuellkörning (eller felaptering).

Punkt 1 i tidigare inlägg om "felaktiga medellånga massavedsbitar" kompletterar jag nu med lite ekonomiska beräkningar på i övrigt felfri stam.

1 Grovlek ca 20 cm vid 3 m: En 46 dm lång massavedsbit orsakar förlust på ca 12 kr. Eller ca 65 kr/m3.

2 Grovlek ca 25 cm vid 3 m: En 46 dm lång bit orsakar förlust på ca 24 kr. Eller ca 90 kr/m3.

3 Grovlek ca 30 cm vid 3 m: En 46 dm lång bit orsakar förlust på ca 33 kr. Eller ca 90 kr/m3.

 Förlusten ökar om timmerdelen efter den längre massaveden inte får möjlighet till de gynnsammaste längderna. Lägg då till 10-15 kr till/bit.

Kan lumpning upp till 10-12 dm, som tar bort felen, då kommer riktigt stora vinster.

 

Varför kan köpare påstå att de gör bra arbete för dig, när ovanstående förekommer i mängd? Som motargument säger de ibland att om de skall göra bättre arbete så lönar det sig inte. Ibland hör man t.o.m. skogsägare/förtroendemän som säger, att jobbet blir för dyrt om vi skall betala vad bättre jobb skulle kosta.

På en stor skördare i tvåskift kan ett ökat apteringsvärde på 500.000 kr/år åstadkommas med mindre kostnad än 100.000. Kostnaden skulle bli mindre följande år när kunskap finns för samma värdeökning och när fler arbetar mot samma mål.

En miljon kr/år vore möjlig med totalkostnad på troligen under 150.000 kr första året. Skogforsk lyssnar inte på detta och jag ser inte att skogsägare bryr sig.
Taggar: ATA, Derome, Holmen, Mellanskog, Moelven, SCA, STORA, SYDVED, Siljan, Skogforsk, Södra, Vida, Weda;

9 B Manuellkap. Kontrakt till redovisning.

Vilka konsekvenser kan ytterligare förekomma vid manuellkap utan rätt bedömning?

Värögranen har ingen klassning vilket efter en tid tyvärr leder till ouppmärksamhet till kvalitetsgränser på gran. Bedöms därför inte kvaliteten rätt och kvalitetsgräns försummas kostar detta vid 25 ca cm 45 kr per gång. Det är åter nära hela skördarekostnaden. Samma förlust uppstår när liten krök passeras.

Notera att Skogforsk och VMF har med stolthet gjort en hemlig datorrutin, för att räkna hur många manuellkap det gjorts på avverkningen. Är det för många (bevakas mest) får föraren bevakning och troligen "uppsträckning".

Är det för lite manuellkap sker sammalunda. Hur vet en person som inre sett avverkningen och oftast aldrig kört en skördare vad som är rimligt mängd manuellkap? När ska skadestånd utkrävas.

Handläggare omkring detta säger att det kan vara förödande för samarbetsandan mot entreprenör om inte rätt insikt och kunskap finns i kontrollant. Skogforsk vill inte diskutera ämnet.

Anda ytterligare manuellingripande som påverkar värdet.

1 Kort massavedsbit när felet förefaller klart kortare än 3 m.

2 Stoppa bekvämt och taktiskt avbrott av trädmatning vid diameter 9-12 cm och slänga resten på marken eller i rishög. Speciellt vid stampris.

3 Svag bevakning av kvalitet på tall.

4 När "öga" saknas för att se sprötkvist i tid före kvistning.

5 Att inte "vakna" när "stamrörelse" eller omotiverat barkskav uppstår vid matning, som kan indikera krök eller fel.

Taggar: ATA, Derome, Holmen, Mellanskog, Moelven, SCA, STORA, SYDVED, Siljan, Skogforsk, Södra, Vida, Weda;

9 A Manuellkap. Kontrakt till redovisning.

Jag lovade den 14:e okt. kl 11 att nämna något om vad fel manuellkap innebär.

Jag valde som exempel Värögran för leverantörer, som får anses ha stora konsekvenser av fel manuellkap. (T.o.m. större än det jag visat eftersom listan är kostsamt svår.) 

  Vid träd med avsmalning 9 mm/m och runt 25 cm grovt, då blir förlusten jämfört med längd 494 cm för en stock på 373 cm drygt 20 kr.

Om man i stället valt 546 cm hade värdet blivit ytterliga drygt 7 kr högre. Följaktligen står ca 28 kr i värde på spel vid felaktiga manuellkap. En välkalibrerad skördare med rätt hydraultryck borde klara mesta delen av dessa summor på felfritt träd.

Det jag nu vill varna för är de förare som lättsinnigt väljer manuellkap, för att inte få korrigering i matning till längd strax före kap. Det kan också vara förare som överskattar/felbedömer egenskaper på trädet (mer om detta senare).

På denna värölistan vore det "förödande" vid krök på ca 10 m att börja med "maskinkörning till en 546:a och behöva komplettera med en 373:a i stället för två st 494:or. Ca 13 kr. Detta är ca 45 kr/m3. Det motsvarar ca 1/2 minut i maskintid (eller mer än halva tiden för hela trädets upparbetning med förflyttning). Om förnimmelsen av krök kommit före kap skulle troligen 2 sekunder räcka för att bedöma läget rätt och om besiktning av trädet på rot eller i fallet gjorts effektivt skulle förlusttiden halverats.

Varför sker dessa fel? Förr användes ett besiktningssystem som hittade 85% av dessa egenskaper före start av matning, men nu tränas inte besiktningen tillräckligt och stelbent prispress tillsammans med att "absolut ingen" kontrollerar momentet, så kör förarna medvetet (men även omedvetet) innekurvan här, med förluster på säkerligen 5 kr/m3 på hel avverkning (nära 10% av skördarekostnaden!!!!!!). 

Kan ni detta nu eller behövs mer?
Taggar: ATA, Bergs Timber, Derome, Mellanskog, SCA, STORA, SYDVED, Siljan, Skogforsk, Södra, Vida, Weda;