virkesakuten

Ett verktyg för bättre virke.

Svarta får.

Jag läste just SVARTA LISTAN i konsumentverkets tidning Råd o Rön. Den var längre än vanligt. Min undran blev då hur mycket som beror på lågkonjunkturen och hur mycket som är resultat av den kärvare affärsmässigheten som alltfler företag tillämpar. För egen del har insikt om försäkringsbolag, skogsföretag och senast Phonera gett mej erfarenheter som jag inte kunnat föreställa mej.

   Rönås Skog AB i Kyrkhult har tagit betalt för tjänster men inte utfört dem. När skogsägaren ber om rättelse och upplysning tiger Rönås Skog AB.

 

   Derome Skog har inte inköpare lokalt som vågar svara på enkla frågor om priser, premier och några använda uppgifter i prisfilen. Det måste åter besvaras av ledningspersoner. Återstår att se om svar kommer.

 

   Skogsstyrelsen har tjänstemän som ”maskar”, förtiger, lämnar besked som en ”vindflöjel” och tar 4 månader på sej att svara när han lovat inom två veckor. Han presenterar sej som politisk strateg. Detta är en benämning som jag annars själv skulle kunna satt på honom. Han har dessutom inte visat att han har kunskap för problemet som avser rätt ersättning för de förhöjda stubbarna. Nu har ärendet anmälts till högre nivå.

 

     Kunde man undgå att ha med ovanstående parter att göra vore mycket vunnet. Nu är Skogsstyrelsen den som gjort värderingsnormen för stubbarna så där måste de 5 skogsägarna hålla på till slut. Följden blir dock minskat förtroende för myndigheten och konsekvenser lokalt.

 

     Skogsföretagen vet jag redan har mist kunder. Beteende och priser (bl.a. fuskfub) har varit orsak. Här finns ju andra att välja. Begär vid avverkning skriftligt på vilka kostnader de kommer att debitera och vilken kvalitet de har på jobbet. Se till att få fullständiga rapporter från skördaren.

 

  Som ni förstår finns det anledning att återkomma. Bäst för parterna är om det är när korrekt lösning skett.

Lennart Bertilsson

Fuskfubsrapport från SLU o VMK

Jag har i mer än 1.5 år väntat på att fuskfub/matrisfub skulle undersökas. Nu har min begäran om undersökning resulterat i detta och en rapport är skriven. Under bearbetningen har jag begärt att få information men det har bara varit en kort telefonkontakt och det var en relativt okunnig person som förmedlade underfundiga uppgifter.

    Under remisstiden har jag begärt att få information för att bedöma underlaget och få insikt i hur slutsatser dragits men inget har kommit i den vägen. Jag har dock i sammanställning uttryckt vad jag uppskattar och har tveksamhet till i testen.

Uppenbart har något  oroat ledningen. 15 tämligen konkreta frågor från mej är nämligen helt obesvarade. Efter några påminnelser från mej kommer från undersökningens forskningsledare Mats Nylinder en undran om vad jag vill veta.!! Det liknar ”goddag yxskaft” eller något annat……

  Han har ställt begäran om mina synpunkter omkring representativiteten i de två veckors virke man testat och utan förklaring fått tämligen olika resultat ifrån. Men det var just orsaken till denna skillnad, som jag också frågat om. Därför kan jag inte ge några underbyggda synpunkter på hans fråga.  Nu hävdar Nylinder att när jag inte svarar på hans begäran så vill han inte ha med mej att göra. Denna uttryckta slutsats indikerar väl problemet.

    Två gånger har de sänt fel material till mej.

 

   Jag hoppas ännu genom påminnelse och stöd från skogsägare att det går att få fram mer fakta.

Vad som dock ger stora undringar i testen är de olika resultaten.

    Trots att endast ca 1/3 av problemet är kontrollerat och ett motsatsförhållande framkommit är förlusten direkt nära 5 kr/m3. Förlusten är dock nerskriven ca 30% genom "misstänkt" fel på mätstationerna. Dock har inget tillägg gjorts för att verkliga volymen i rotbitar avsiktligt underskattats. Vi får se vad vi landar till slut.

     Dessutom har var 20:e virkesparti hamnat utanför virkesmätningslagens krav bara genom matrisfub d.v.s. vilken ”kuberingstabell” som används.  Tillåten avvikelseprocent skall ju även rymma den tekniska felbedömning av volym som kan ske vid mätstationen. Detta får nu inget utrymme vilket säger att matrisfub/fuskfub är ”farligt” och dåligt som en gökunge i boet.

   Eftersom mätnoggrannheten slår mellan mätstationerna skulle sannolikt ytterligare fler partier hamna utanför.

   Att enskilda virkespartier drabbas av betydande felmätning när inte avsmalning beaktas eller när aptering avviker från matrisfubbens tillkomst 1999 tycks bara beaktas och ingår i spelet enlig slutsatser i rapporten.

  Jag avvaktar nu svar från SLU och VMK.

Lennart Bertilsson

Länsförsäkringar m.fl. 26. Moteld.

Att försäkringsbolag agerar för egen vinning har jag gett exempel på här redan. Just får jag del av artikel i HP där en familj drabbats av åskväder och bl.a. telefonkablar har brunnit  och ett 4 tums hål bildats i klinkergolvet.

 Försäkringsbolaget skickar en besiktningsman som tittar på skadan och börjar förringa skadan. Han tror att några överblivna tapetbitar kan sättas över de 30 cm breda svedda delarna ömse sidor om ledningen på väggen. Hålet i golvet föreslår han att mannen själv försöker spackla igen.

  Den redan chockande familjen får en chock till av detta bemötandet.

Besiktningsmannen ombeds snarast lämna huset.

Familjen förklarar att de tänker inte besvära och skall flytta alla 15 försäkringarna man har från bolaget.

   Nästa dag ringer en högre chef från bolaget och beklagar behandlingen familjen fått. Besiktningsmannen är frånkopplad i fallet och nu önskar chefen en uppgörelse. Familjen inser att den egenliga orsaken till förslag om uppgörelse beror på att Hallandsposten tagit kontakt med försäkringsbolaget.

Familjen inser att det är rövslickeri för att slippa bli uthängd i tidningen som är chefens verkliga orsak till kontakt. Familjen godtar ingen muta nu utan väljer att hänga ut bolaget i tidningen (vilket blev fallet). Familjen byter bolag.

    Familjen nämner sin ilska över hur försäkringsbolag skickar partiska värderingsmän och testar billigaste sätt att krångla sej ur skadan. Här gick det inte. Familjen var för stark och kraftfull. Bra.

     Jag har tidigare nämnt om hur Länsförsäkringars besiktningsman som skulle vara opartisk och oförvitlig men visade dålig stil. Ex. sa han ”Det kan VI inte ersätta”, som han ägde bolaget. Han lämnade inte uppgifter om upptäckt undervärdering av areal. Efter flera månader och påminnelser kom uppgifterna till försäkringstagarna. Besiktningsmannen gjorde dessutom flera felvärderingar på ett område som han påstod var under 0.5 ha.

Avslöjandena omkring felvärderingarna som kom efterhand gav stora svallvågor. Bland delägare i sterbhuset blev någon triggad att kräva ersättning ytterligare för egen stormskada. Kunskap ökade om fel även hos honom och gav ca 45% ytterligare i ersättning.

Andra i sterbhuset har lämnat Länsförsäkringar.

Dessa gamla simpla stora försäkringsbolag drar förtroendet ner i skiten. Detta är bästa PR för nya/mindre försäkringsbolag.

Lennart Bertilsson