virkesakuten

Ett verktyg för bättre virke.

20 Skogforsk...

Skogforsk lyfter fram blädning/hyggesfritt genom forskaren Lars Lundqvists entusiastiska omdöme. I artikeln menar Lundqvist att en miljon ha granskog genast kan börja skötas hyggesfritt.

Lars uttrycker också hur enkelt det är att få tillräcklig återväxt. Problemen är få.

 Det är inte ens behov att maskinföraren kan så mycket om hyggesfritt. De hade i ett försök använt förare som aldrig ens hade gallrat och på ett litet område lärdes föraren upp. (Dock ur min synvinkel ett tveksamt utgångsläge.)

Tänk för ca tre år sedan ville Lundqvist "hugga benen av både mig och hyggesfritt", när jag ansåg att det var tid att börja sköta en del flerskiktade bestånd och mycket mer blötmark med blädning/hyggesfritt, men det möttes med arrogans och stor kritik (milt sagt).

Det är därför värdefullt att han nu t.o.m. är mer positiv än någon annan till metoden. Kanske är det något som ligger i tiden och det går att få forskningspengar till detta? Deras agerande har dock gett några förlorade år. Därför intresant hur en del mindre firmor filat på konseptet under tiden.

Därför upprepar jag. Va rädd om markker du vill göra om till hyggesfritt, hagmark, flerskiftade bestånd och blötmark och framförallt då mossmark, som sannolikt är ännu större arealer, där de mogna träden gallras bort med hög medelvolym och bra kvalitet och då ett gott pris. Kostnaden blir då inte avskräckande.

Lämplig maskin är ofta Fiberdrive som klarar sig med 30 - 50 cm smalare vägar än konventionella maskiner.

Taggar: Hyggesfritt, SLU, Skogforsk, Skogsstyrelsen, Södra;

Skogsforskare 3

Skogforsk har försökt att få fram volymer, kostnader, netto genom att på samma inmätta 4 bestånd simulera olika skötselmetoder. Är detta förnuftigt? Skall forskning numera baseras på hur kompetent datasnubbar kan omsätta verklighet i programmering?

Skogsforskare tycks vara mer intresserade av att producera material än att vara övertygade om kvaliteten av presenterade värden. Det liknar alltmer skämtet från rekryttiden, då det sades, att om inte naturen stämde med kartan, så är det kartan som gäller.

Hur kan det byggas datorprogram som tar hänsyn till konsekvenser i hyggesfritt, som inte ens i praktiken är helt känt?

Taggar: Hyggesfritt, SLU, Skogsstyrelsen;

Skogsforskare 2

Forskare hävdar och det är inte oväntat, att träd som växer bra får mer vriden ved än träd som växer normalt.

Träd kan inte "lägga på hullet" utan att producera snedfibriga celler för att försöka klara belastning från ex. storm.

Att producera "sned fibervinkel" är naturens sätt, att för klenare stammar att kunna klara stormar. Detta kan dock motverkas genom att stammen producerar mer andel sommarved och får stam som är böjtålig.

Fler stormar ser ut att bli följden framåt. Följaktligen bör trängsel i unga år gynna styrka med mindre sned fibervinkel, samtidigt som kvaliteten blir bättre genom klenare kvistar. Detta blir en naturlig följd av hyggesfritt skogsbruk, där de uppväxande stammarna växer med liten stormrisk.