virkesakuten

Ett verktyg för bättre virke.

Oseriöst ATA Timber m.fl. 31. Feldebitering

Åter är ATA koncernen förknippad till problem från avverkningsarbete efter stormen Gudrun. Företaget Rönås Skog AB som vid denna tid har Tage Andersson med i ledningen.

    Rönås har debiterat arvode för arbete som inte är gjort (bekräftat av personal).

Skogsägaren  gjorde allt jobbet runt avverkningen. Inte ens vältlapparna på virket sattes på av Rönås.

     Rönås tycks med olika förevändningar invaggat en trogen leverantör i byråkrati som Rönås missbrukar.

    För närvarande är detta en varning för att vara för godtrogna när långvariga relationer går över i byråkrati, som inte känns vanlig och behövlig.

   Allt för många tecken tyder på att företag alltmer börjar krångla med sådant som gör skogsägaren villrådig. Följden blir att skogsägare får problem. Ibland får han vänta på pengar som i bästa fall stannar vid ränteförlust. Genom olika påstående dribblas ibland skogsägaren bort. Tiden går och skogsägaren ger upp, vilket verkar vara avsikt från ATA/Rönås Skog AB.

   Råd: Begär skriftliga besked om orsak till något som ni oroas över vid affär.

   Skogsägare måste alltmer inse att de är företagare. Det gamla handslaget som skall gälla hela vägen har inte samma juridiska kraft nu som förr.

   Läs mer på min Kategori ”Försvunnet virke”  om sterbhuset där ATA Moheda också utnyttjade gamla kunder och inte utförde avverkning enligt muntliga överenskommelse varken hos dem eller grannar.

   Kan verkligen kortsiktiga vinster vara så viktiga mot långsiktiga förbindelse att koncernen gör så här? Ett 15-tal personer (som är känt) har brutit kontakterna med ATA koncernen.

Lär av historien och handla därefter.

Lennart Bertilsson

Skogsentreprenörernas liv numera.

Är det bra flexibilitet eller dold fälla när skogsföretagen föreslår att entreprenörerna skall köra kontraktslöst? Motiven anses vara;

  -  Kontrakt tolkar skogsbolaget som att entreprenören får acceptera jobb över hela stora företaget ex. Södra. 10 – 20 mil till jobbet förekommer.

  -  På detta sätt kan ”besvärliga entreprenörer” kastas av olika skäl (tillfällig bristsituation, lämplig maskin etc.) över företaget tills de blir så sargade att något ”drastiskt” händer.

  -  Fältpersonal lovar muntligt  att ”körning finns” och att entreprenören har säkert jobb. Dock vet vi hur snabbt det kan ändra sej med jobb. Se inlägg här tidigt i juni.

 -  Personal förändringar i fältpersonalen på skogsbolaget har varit förödande för entreprenörer.

 -  Ofta har central ledning i stora företag ”kört över” fältpersonal när så har varit bra för det stora företaget.

  -  Icke kontraktsbunden entreprenör lovas att de får skaffa tillfälliga jobb själv också efter önskemål. Dock vet vi hur detta har motarbetats när det ”inte passar” ex. Södra. Det har t.o.m. använts som skäl att ”trycka ut” entreprenör med motivet att ”vi får ju inte dej när vi behöver”.

 -  Dock har flera entreprenörer haft nytta av sina breddade kontakter som vid problem varit språngbräda över till annan stor arbetsgivare. Följden har ofta blivit att entreprenören ”tar med sej” gamla kunder över till nya skogsföretaget.

 

 -  Motivet för detta är min respekt för hur unga entreprenörer görs delvis fångade hos utnyttjande storföretag, när entreprenören på kort tid gjort maskininköp i storleken 2 – 6 milj. kr. Kanske också anställt ett par personer.

 -  Utvecklingsmöjligheterna blir ofta små hos trängd entreprenör. Med allt mer okunniga skogsägare så ser dessa inte att det i avverkningsjobbet ”körs innekurvan” med förluster på resultatet som följd.

 -  Att köra avverkningar hos enskilda skogsägare innebär ofta att entreprenören måste gå med på att vänta ca 4 månader på ersättning för avverkningsarbetet.

 

   Detta är några plus och minus att tänka på för entreprenörer och skogsägare inte minst på lång sikt.

Lennart Bertilsson

Länsförsäkringar m.fl. 25. Gammalt och nytt.

Personer kontaktar mej och berättar vad de varit med om.

  En förtroendeman i föreningsrörelsen har lämnat Länsförsäkringar med sin skogsföräkring. Han nämnde flera skäl för detta.  Han tror det blir fler som upptäcker samma sak.

      ---------

Fortfarande har inte Länsförsäkringar klarat att i ett pågående försäkringsfall räkna ihop ett knappt dussin summor och konstatera att ett stort räknefel gjorts. Uppenbart anser försäkringsbolaget att ersättningen och redovisningen inte behöver vara riktig.

       ---------

   Sveaskog har stämt IF p.g.a. utelämnad ersättning för de kända kompressionsskadorna som bildades på läsidan av de stormbelastade träden. Mest på de räd som stod längst i blåsten. Redan i augusti 2005 såg jag de första av dessa skadorna. Östliga vindar av måttlig karaktär hade knäckt dessa träd.

   Detta är ju en skada som de stora stormarna orsakade. Omfattningen av stormområdena blev underskattade eftersom kompressionsskadorna inte syntes vid första besiktningen. Eller som en besiktningsman på Skogsvårdsstyrelsen sa ” de fanns inte på kartan vid stormskadebesiktningen”.

   Dessa skador motiverar också ersättning från försäkringen. Skogsägare har begärt ersättning för detta och fått flera hundra tusen.

   Gå igenom hur ni kan bevisa dessa skador genom brutna stubbar som finns kvar. Leta även upp valkar som syns i östra kanten av stormområden.

   De volymer ni redan tagit tillvara får ni bedöma. Gärna med bevis från maskinförare etc.

   Märkligt att Södra förnekar problemet genom radio och tidningar när de blir tillfrågade trots att träd brutits av i miljontals i antal.  Om det beror på att deras sågverk vill sälja av det skadade virket först utan dålig PR är det dålig hjälp till drabbade försäkringsägare.

Mängder av dessa träd når givetvis inte industri eftersom det blir massaved direkt. Därför skulle Södras omfattande insikt i problemet kunna hjälpa skogsägare.

  Förtroendemän i Södra tycker att Södras mörkläggning är märklig.

  Södratjänstemän är tämligen återhållsamma när kompressionsskadorna kommer på tal. De vet om dem men vill inte uttrycka omfattning. Kan det betyda att någon tystnadsplikt gäller i frågan?

    Hjälp till med er kunskap i frågan.

   Kan ni få andra skogsföretag att hjälpa till?

Lennart Bertilsson