virkesakuten

Ett verktyg för bättre virke.

26 Vida problem....

Ytterligare exempel på Vidas utspel, som förra avsnittet (25),är hur avvisande koncernchef och inköpare inledde i köket hos skogsägaren.
Vi pekade på kalibreringen som visat sej ha stora fel, undermåligt bevisad och därför ifrågasatt om den ens har gjorts.
Då hävdade koncernchefen att ”vi behöver inte kalibrera”. Syftade på fast pris per sortiment, vilket dock kräver anpassning för måttenheter, avsmalning och gränsdiametrar.
Han sa: ”det står inte i kontraktet att vi skall kalibrera”. Jag framförde tidigare synpunkter igen och menade att det går ju inte ens att göra en förnuftig aptering mot Vida som virkesköpare.
Han sa också: ”det står inte kontraktet att vi skall rapportera hur vi kalibrerar”. Jag argumenterade för att det är självklart att kalibrering måste göras vid all avverkning för att virkesvärdet skall räddas och förtroende skall upprätthållas mot säljaren.
Vi stod, som ni kanske förstår, ganska långt ifrån varandra i värderingarna.
Koncernchefen hävdade att: ”han inte varit med om så otrevlig anda i något möte”.
Jag och skogsägaren är eniga om att andan var saklig men jag var tydlig i min motargumentering. Efter mötet var vi också överens om att utspelet från koncernchefen var uppenbart baserat på att skapa övertag i diskussionen. Han försökte ge sken av att ingen ersättning för skadorna/felen skulle betalas.

45 minuter senare och 10 blad med bevis genomgångna på dålig kalibrering, längdmätning, aptering etc. erkände de båda att de hade fel. Då tog jag tillfället och frågade om koncernchefens yttrande tidigare om dålig stämning och vem som då uppenbart hade brister i argumentationen.
Genast bad båda från Vida om ursäkt en efter en. Vilket mottogs med uppskattning inte minst från skogsägaren som sa: ”Det var bra gjort, det kan göra fortsättningen på detta möte värdefullare”.

Därpå följde ca en timme ganska saklig diskussion där inköparen i stort sett korrekt medgav de fel, som vi hade sifferbevis för och framförde. Detta trots att högste chefen i företaget satt intill. För detta ger jag en betydande uppskattning.
Samtidigt satt koncernchefen och förde och ”tyckte” stor del av diskussionen och sa ofta ”Detta kan jag inte”. Att det var sant(e) kan jag intyga.
Dock bytte Vidarepresentanterna stil när vi kom till de stora pengarna. Mycket provocerande och arroganta yttranden fälldes från dem vid det oväntade utträdet ur köket.

Tuffa utspel från skogsföretag har jag sett flera gånger vid stora skogsproblem.
  • Kan man då hålla vreden borta och känna trygghet till den fakta som man har, går det ofta att få igång samtal.
  • Beroende på storlek på felen och om någon viktig part riskerar kritik kommer svårigheter.
  • Det är inte fel i dessa lägen med ett stänk av naiva känslor som förstärks av vuxenbetonad tolkning och förklaring.
  • Kan lite klok auktoritet skapa disciplin i diskussionen är det ett plus.

25 Vida problem....

Förra avsnittet (24) handlade ex. om hur Vida försöker nedvärdera skogsägaren personligt genom att påstå att ”det är beklämmande” att han inte har förtroende för inköparen” och Vida, som;
1 Sålt massaved utanför kontraktets ram.
2 Påstår att gamla skördare fungerar ypperligt när den som använts på hans gallring betraktas som förödande dålig.
3 Ingen fungerande prislista, vilket apteringsspecialisten borde visst om.
4 Kanske ingen kalibrering alls gjord eftersom övermålet når upp till 17 cm och mot begärda 6 dm moduler gör att det är ännu högre. Dessutom kapat längder 9 dm utanför maxlängd.
5 Sönderskörda gärdesgårdar och ris på åkrar.
6 Taktisk och ofullständig redovisning av avverkningsuppdraget där flera avvikelser inte nämndes.
7 Vägrat lämna normala avverkningsuppgifter. Varav vissa inte ens fanns.
8 Trots detta försökte personal ge sken av att alla uppgifter fanns och kunde hämtas nästa dag vilket givetvis var fel.
9 Vida uppfyller inte vad man skriver på sin hemsida.
10 Skördaren har inte apterat virket efter Vidas eller andra köpares prislista/önskemål. Mycket stora apteringsförluster.
11 Skördaredatorn och minneskortet till den är mer eller mindre sönder.
12 Mycket tillredningsvrak från skördaren som inte skotarförare etc. skapat förutsättningar för åtgärd för.
13 Utan tydlighet och kompensation avverkat 1826 m3 på kontrakt som anger 350 m3. D.v.s. 5 ggr mer än kontraktet.
14 Stor massavedsandel i denna typ av gallring.
15 Ingen apteringsutbildning gjord med föraren under hans tid på Vida. Därmed tycks Vida skapa värdeförluster på 20 – 40 kr/m3. Vilket på årsbasis kan bli upp till 700.000 kr/år.
16 Traktdirektivet ofullständigt och ifrågasätts om det överensstämmer med krav enligt PEFC direktiv.
17 Datorn inställd för mindre aggregat än vad som använts.
18 Vida ”flyr” från ”klargörande möte” när viktig belysning av affärsmässighet berörs och skötselmässiga metoder skall visas.

Sammanfattning: Ovanstående är väl ganska mycket (mer kommer) brister och fel? Ändå klandras skogsägaren för att han inte har förtroende för vad flera kallar ”Vidas egenmäktiga förfarande”.
Idag uttryckte en som ringde mej i denna typ av ärende att ”Vidas handlande är förfärande”.

Denna sort överrumplande utspel i syfte att nedvärdera och samtidigt försöka skapa övertag mot skogsägare måste ni lära er att hantera/motarbeta.
Stå på er! Tiden har i de flesta fall verkat för den som har blivit lurad.

24 Vida problem....

Fortsättning från nummer 23.
Redan i avsnitt 3 lyser det igenom att Vida redan från maj försöker dölja maskinproblemen genom att inte lämna uppgifter och besked.
När första ”förklarande” besked kom 1 sept. kom detta från Vidas resursperson på apteringsproblem. Eftersom denne lade synpunkter på mycket mer än apteringsdelen blev jag undrande. Det framgår dock att han är ”spökskrivare” åt inköparen och kanske ser ett tillfälle att framföra negativt mot mej. Kanske ytterst baserat på en tidigare incident med virkeshandlares misstag på ca 100.000 kr där han var virkesköparens partiska ”specialist”.

Denne specialist skriver i vårt Vidafall:
  • ”Först vill jag säga att det är beklämmande att x (skogsägaren) inte har förtroende för y (inköparen) som är en mycket idog och hårt arbetande inköpare i bygderna”.
- Inköparen arbetar kanske ihärdigt som ”en hund i en benhög” men jag anser att för att behålla förtroende bör en inköpare förmedla begärda uppgifter, besked o.s.v. på annat sätt än vad jag fått uppleva.
Specialisten värderar även annat, som han uttrycker så tydligt, så man kan tro han har total insikt i avverkningen.

Angående den dåliga skördarens uppgifter (enligt vår uppfattning) och förmåga skriver specialisten följande:
  • ”Många av de små maskinerna som företrädesvis går i gallring är av äldre typ men fungerar ypperligt och avverkar billigt till markägarna glädje, dock är det en svaghet på flera av dessa att de inte har datorer som kan kopplas upp och sända filer till SDC såsom PRD-filer. Vida har inte som krav på dessa äldre gallringsmaskiner att de skall bytas ut i förtid på grund av att de inte går att datakalibrera men vi kräver av entreprenörerna när de byter maskin att de skall klara av detta”.
Givetvis tycker jag orden ”fungerar ypperligt” är ytterst märkligt när vi vet vilka stora problem det är med maskinen. Dessutom borde specialisten under 3- 5 månader som gått och besök vid maskinen redan upptäckt de flesta tydliga bristerna.
  • Det han skriver stämmer inte heller med Vidas ”reklam” på hemsida. (Se avsnitt 17)
  • Han verkar präglad av Vidas ”mentalitet” inga fel skall erkännas”.

De försöker ännu tiga i ärendet sen de skyndade från samtalet i skogsägarens kök.