virkesakuten

Ett verktyg för bättre virke.

Länsförsäkringar 16. Förhalar tid.

En försäkringstagare i Länsförsäkringar ringde mej idag och framförde följande.

I god tid före 8 jan 2008 ringde skogsägaren till Länsförsäkringar och anmälde att han ville ha sin skada omräknad på de vanligaste faktorerna stubbar och brutet.

För några månader sedan ringde han och undrade när Länsförsäkringar kommer med svar.

Då kommer svaret omedelbart att han har inte anmält någon korrigering och det är för sent att begära resning.

Skogsägaren kunde beskriva telefonsamtalet och krävde att tjänstemannen på Länsförsäkringar kontrollerade i sina kontrollmöjligheter.

Senare kontakt kommer erkännandet att skogsägaren hade rätt.

 

Listan på märkliga händelser som alla pekar åt hur Länsförsäkringar agerar för att göra det svårt för försäkringstagare att få sin rätt tycks visa på mängder av varianter.

Läser ni tidigare exempel på denna kategori finns liknande exempel på nonchalerad handläggning . 1.5 år har förekommit i tidigare fall där Länsförsäkringar försenat handläggning. Sen försöker man slingra sej ifrån räntekompensation i dessa fall ändå.

  Jag tar emot fler beskrivningar av hur försäkringsbolag agerat där det går att få ”ansiktet” tydligare visat på olika bolag. Denna blogg läses av många värdefulla kontaktpersoner som kan påverka hur försäkringsbolag bör bemötas eller behandlas.

Gamla "virkessynder" oroar igen.......

Idag ringde en skogsägare och var orolig. Han hade inte fått mätsedel på sitt timmer som levererades för en en god tid sedan. När han ringde sin virkesköpare visade det sej att denne vidarelevererat timret till ATA i Moheda.

Eftersom ATA (Tage Andersson) tidigare gjort en del märkliga avverkningar och haft dålig kontroll på virke och kanske det som är mest irriterande för många är, att de inte med öppenhet agerar för att klarlägga och försöka lösa problemen.

( Mer om detta kan läsas här om ni klickar på Kategorin ”Försvunnet virke” där märkligheter och beteende som liknar hämnd förekommer.)

      För skogsägaren som nu saknar sitt virke så inser han att han borde gjort enligt råd jag gett honom tidigare och som du kan läsa tidigt på kategorin jag nämnt om ovan.

 

Fotografera alla sidor på virket . Ha gärna måttband eller måttribba som referens.

Räkna bitarna. Kanske är vittne också viktigt vid ev. tvist vid domstol.

Va ihärdig och efterlys virket hos köparen. Kontakta, kontakta och besök!

Visning av diff. "nästan äkta fub och fuskfub".

Jag har fått hjälp med information från flera i skogen om den test jag initierat.

Tack för informationen och engagemanget. Notera dok att det är ni skogsbrukare och andra som är berörda ekonomiskt av mätmetoderna som måste agera nu. Jag är bara en villaägare och hade bara en ”skog” med tre enar som blåste ner i stormen.

    Ingen frivilig kontakt i syfte att fördjupa på 1.5 år från VMR. När jag nu försöker få svar på den mycket fördröjda testen så kommer inget material. När jag påminner om materialet (sänt med läskvitto) raderar mottagaren på VMR mitt mejl utan att öppna det.

 


Några synpunkter på diagrammet ovan, som visar träffpunkterna för resp. parti.

Se linjen vid 50 m3 (detta är en vanlig volym från självverksamma skogsägare) så ser ni att spridningen för volymen är ca +- 6.5%.

 Detta är ca 65 kr/m3sk i spridning på betalningen. (Mellan ytterligheterna är det ca 95 kr/m3fub)

DETTA BEROR ÄNDÅ BARA PÅ VILKEN KUBERINGSTABELL SOM ANVÄNDS FÖR EN MÅTTENHET SOM PÅSTÅS BETALA FÖR HELA STOCKENS VOLYM.

Kan bevisen vara starkare för att fuskfubben är felaktig i för stor omfattning?

Notera att till denna spridning kommer en apteringsförlust p.g.a. att skördarna apterar i äkta m3fub och inte i matrisfub/fuskfub och då missar att matrisfubben påverkas av toppdiametern och dessutom ändras efter grovleksgrupper.

Den genomsnittliga förlusten i apteringen förefaller likna medelfelet på volymen (som mina informatörer också noterat)på 1.2% d.v.s. totalt nära 2.5%. Detta är 11-13 kr/m3fub.

 

Till ovanstående spridning på 65 kr/m3fub kommer tekniska variationer på mätutrustning såsom kvalitet och spridning p.g.a. kalibrering (notera att ovanstående resultat är från samma mätutrustning för fub som toppmätningen).

   Ytterligare spridning p.g.a. mätarens klassning, krökbedömning etc.  30 kr ytterligare är nog tänkbart. Det är i så fall spridning som närmar sej dubbla avverkningskostnaden för vuxen skog.