virkesakuten

Ett verktyg för bättre virke.

Oseriöst ATA etc.

Kommentaren som finns under Oseriöst ATA 25 (Rubriken ”Försvunnet virke”) är en person i raden som belyser kulturen som märks numera i avverkningsbranschen.

Min önskan i nyårstid är att det är dags att något skogsföretag verkligen tar täten och utför avverkningsuppdrag som är enligt annonser och löften på skogsdagar. Även enligt upphandling med skogsägare och entreprenörer.

 Låt denna värdefulla kommentaren bli start på mera öppna synpunkter på detta forum om vilka erfarenheter ni ser behov av om förbättring på avverkningsuppdrag.

Det känns extra värdefullt som nu när synpunkter kommer från personer som sett detta som yrkesmän och inte bara som drabbad skogsägare.

Alla ni som erkänt att ”det kördes innerkurva för mycket i stormen” och orsakade olösliga problem vid redovisning etc. Dela med er!

Det som hänt får inte hända igen.

Jag är givetvis medveten om att mycket avverkningsjobb gjordes även med god inlevelse och bra resultat men vi måste arbeta bort inslagen av misslyckande som vissa tycks göra med alltmer nonchalant inställning.

 

Jag vet att många bytt avverkningshjälp efter stor besvikelse från senaste avverkning (både storm och vanlig avverkning). Min uppfattning är att jag vet inget företag som helt sköter sina åtagande. Därför är det mycket fördröjd effekt av att byta företag.

 

Som bevis på likgiltigheten att göra ett bra arbete är de upprepade synpunkter typ ”Vi är inte sämre än andra.”

Eller ”Vi konkurrerar med kostnad och inte med pris.”

Vi har inte råd att göra bättre jobb än andra.

  Välkomna med utförliga och korrekta synpunkter  i ämnet.

Eftersom kommentarerna är lite dolda på detta forum så skriv gärna att jag får lyfta upp dem som direkt synliga inlägg på forumet.

Rotposter stämplas av .......?

Eftersom ett antal uppgifter kritiserats hos Skogsstyrelsen har de fråntagits rotpoststämplingen. Någon ny part skall göra detta. Jag hoppas inte att denna ”omröring i grytan” resulterar i prissänkning på virke p.g.a. minskning av konkurrens.

·         Otvivelaktigt är köp på prislista det billigaste virke som skaffas av virkesköparen.

·         Prispåslag på listan i storleksordningen 50-120 kr/m3 har många inte ”vågat” begära.

·         Likaså virke från avverkningsuppdrag. I båda dessa fall får leverantören ta problem med apteringsfel, andra misstag och försvunnet virke.

·         Listpriset har ex under decennier varit medvetet ”felräknat” av skogsägarrörelsen för att kunna ge efterlikvid och att tjäna pengar i företaget.

·         Detta har gett för låg öppen prisnivå. Detta har bl.a. gett för lågt utgångspris vid ersättning av skogsskadorna efter stormarna där ”listpris” ansetts gälla. Här har stora värden överraskande förlorats för drabbade skogsägare.

Den som skall stämpla rotpost måste vara helt objektiv och obefläckad. VMF lär ha föreslagits.

  • Virkesmätningsföreningarna är fläckade av sammansättningen i styrelser som domineras av köpare plus tjänstemän från skogsägarrörelsen eller från storföretagens tjänstemannarum ex. Sveaskog, Skogssällskap etc. Bara någon enstaka anonym skogsägare finns. Dessutom har högsta ledningen i VMF SYD en tid rekryterats från part som är emot rotposter.
  • Mätningsföreningen har när egna resurser gjort fel mörkat i handläggning och tillämpat sekretess som gett problem för många.
  • VMF:s tysta medverkan i matrisfubben/fuskfubben som systemmässigt oftast ger förluster för säljarna av virke är negativt om deras objektivitet och kunskap.
  • Blir rotpoststämpling något som blir ett tillfälligt arbete för nyutexaminerade skogstjänstemän i något år med begränsad erfarenhet och därmed ”svajig volym” som orsakar försiktig budgivning på avverkning blir skogsägaren förlorare.

Det gäller också att ni ser till att det blir en kontrollfunktion värd namnet för nya rotpostrutinerna.

11 Länsförsäkringar

Följande gäller i huvudsak för Länsförsäkringar och Folksam.


    En summering vid årsskiftet omkring de stormskador som jag nämnt om och som tagits upp för korrigering visar på felaktig beräkning i alla försäkringsfall jag sett.

    Att försäkringsbolag räknat så fel eller medvetet använt värderingsnorm som varit felaktig var för mej otänkbart för några år sedan.

    Att undvika att svara har varit några försäkringskontors metod. 1.5 år "låg man på uppgifter" där det kan misstänkas att ärendet skulle nå tidpunkten för preskription. I ett fall var det bara 1 månad kvar. Trots påminnelser från skogsägaren blev det inget besked. När skogsägaren fick i gång ärendet gav det rättelser på hundratals tusen kr.

    Upprepade felräkningar och felaktiga besked har förekommit där 7 ggr är rekord på samma skadefall. Endast vid en av gångerna  kom ursäkt.

   Ingen skada har visat sej vara överbetald.

   Uttröttningsförsök och maktmarkering har förekommit.

   Inkompetens eller taktiskt beteende borde vara orsaken till denna kvalitet i handläggning.


Ni bör ta dess beskrivna erfarenheter som lärdomar inför kommande lägen där skador skall regleras.


Preskription har skett 3 år efter stormskadan. Dock finns en absolut 10-års gräns för att lyfta upp en skada för en försäkringstagare.

 Ex. om skadan varit okänd eller något direkt felaktigt skett i handläggning. Ex. felaktig ränteberäkning eller norm har upptäckts. (Räntan beräknas med 8% med följd att med ränta på ränta är det över 30% för närvarande för gamla felräkningar.)

Kompressionsskadorna på trädens läsida (s.k. valkarna/bulorna på träd i kantzon som står kvar, som professor Thomas Thörnqvist ihärdigt upplyst om, kan bli något som kunde bli föremål för korrigering. Besiktningsmännen letade inte efter dessa barksprickor som indikerade denna skada. Skadade områden skulle bedömts sluta längre in i stående områden.


Preskription för försäkringsbolag inträder mycket tidigare. Inom något år från lämnade uppgifter. Återbetalningskrav är nästan otänkbart om pengarna är i rörelsen och försäkringstagaren inte är medveten om felet.