virkesakuten

Ett verktyg för bättre virke.

Är det så här.... 4

http://virkesakuten.blogg.se/2015/june/ar-det-sa-har2.html

Magnus skriver i sin kommentar i samma inlägg:"En annan tanke som slår mig är, att ju mer nederbörd här kommer desto viktigare att se till, att diken är rensade om man har sådana. Träden har alldeles för lätt att få vatten och behöver inte leta djupt."

Sista meningen vill jag "nyansera" till att vid blött, så klarar inte rötterna att växa ner i syrefattigt markskikt.

Taggar: Hyggesfritt, SLU;

Är det så här....3

http://virkesakuten.blogg.se/2015/june/ar-det-sa-har2.html

Skogsforskaren Lundqvist skriver:"Koppar dödar plantspetsarna. Genom att måla plantbehållarna på insidan så dödas rotspetsen och plantan utvecklas fler rötter åt sidorna, men det blir ingen snurr. När plantan sätts ut i marken så kan rötterna skjuta fart och bilda ett bra rotsystem."

För att inte bli betraktad med misstolkning, instämmes i synpunkten "bra rotsystem" om syftet är att få etablering snabbt. Men erkännande på Elmia idag från plantleverantörer, så medges att om det blir många rötter ut från rot så blir sannolikt varje rot klenare. Den behöver ju inte bli en större "ledningsbana" för mycket näring skall nå trädet på den rotdelen. Följaktligen lär det bli "gångjärnsliknade förhållande när stammen blåser ner. Skog under 40 år ligger mestadels så tätt mot mark att den är svår att rotkapa med skördare. Just närhet mot mark är bekräftad även från skördareförare. Det är detta mitt inlägg i grunden handlar om.

 

Skogsforskaren Lundqvist skriver:"Idén med att använda koppar är ganska ny. Man kan alltså inte titta på dagens gallringsskog och överföra rotutvecklingen där till dagens plantskogar."

Jag hävdar inte "rotsnurrsplantor" på allt som är planterat sedan lång tid tillbaka. En tid användes plantkassetter med styrlister som hade viss förbättrande påverkan. Likaså kom de öppna bottnarna. Den skog som blåser ner nu är nog till absolut största del omskolade barrotsplantor, som redan dessa avviker i rotuveckling mot självsådda plantor. Uppdragna pluggplantor är som  "igelkottar" med rötter åt alla håll. Det är osannolikt att det snart blir kraftiga rotben utåt.

 

Skogsforskaren Lundqvist skriver:"Att det blåser ner större volymer nu än för 50 år sen beror helt enkelt på att det står större volymer i skogen nu än för 50 år sen. Konstigare är det inte."

Är det så enkelt? Beakta även att det numera är mer kalhygge med långa hyggeskanter.  (Något att fundera på om hyggesfritt används och det blir minimalt med hyggeskanter.)

Större ensartade bestånd, som gallrats "vetenskapligt hårt" och numera ännu hårdare än tidigare, det påverkar också. Borttagning av de grövre och väl rotade träd lär också påverka.

Hur mycket har stormtålighet forskats på, när de snabbväxande plantorna avlats fram?

Taggar: Hyggesfritt, SLU;

Är det så här....2

Kommentar i     http://virkesakuten.blogg.se/2015/may/ar-det-sa-har.html

Kommentaren i inlägget nyss har tankarna på att kopparbeläggningen skulle lösa problemet med "rotsnurr". Mig veterligen gör kopparn detta.

Men min tro nu är att täckrotsplantor skickar ut många rötter som fightas om ytan närmast under trädet.

Tittar man på en självsådd planta knappt en meter hög, så har den 3-5 rötter som är tämligen kraftiga och i min tanke är att dessa fortsätter utåt och förstärker sin styrka och därmed stormtålighet. Stödbenen står längre ut. Som gamla skogsmän sagt så växer långa och bra rötter ihop mellan träden och stabiliserar varandra.

Hävstångskraften borde bli ännu större i 30 års åldern med ursprung från självsått.

Jag tror på marginalen att barrotsplantor är bättre än täckrot på sikt mot vind. (Under förutsättning att de inte "kuvertplanteras" som Vida m.fl. gör.) Fråga plantfolk på Elmia!

Notera min reflektion att stormskadorna är allvarligare numera och slutar ju inte. Varför?

69-stormen var visserligen kortare i tid än Gudrun men mycket stark. Skadorna var ju egentligen blygsamma mot Gudrun. (Jag hyggesrensade den dagen.) Vi glömde bort i 35 år att vara oroliga för storm.

Fritt fram med kloka synpunkter!

Taggar: Vida;