virkesakuten

Ett verktyg för bättre virke.

C LRF

Försök ta till er varje stavelse nu! Läs tills ni förstår och kan omsätta följande!

Aptering med granlista från Nydala Trä (m3to och 9 längder) på VMF Syd:s trädbank för norra delen. Volymvägd medelbit med partiets medellängd har måtten 43 dm och 22 cm och får omräkningstal för 9.2 mm/m.

Men med ex Deromeförhållande med slutlig matrisfub dras virket ut till volymvägd medelbit på 49 dm och 20 cm och får omräkningstal för bara 7.7 mm/m. I stället för att få korrigering för en naturligt erhållen större avsmalning korrigeras den toppmätta volymen med ett tabellvärde från en klart mindre avsmalning.

Detta händer med användning av omräkningstalen från slutet av förra århundradet då virke 49 dm och längre bara apterades i genomsnitt vid avsmalning 6 – 8 mm/m. Men vid nuvarande vanliga medellängder så tvingas långt virke fram och då genom att virket med tidigare avsm 9 mm/m får volym från avsmalning 7 mm/m. Då uppstår stora volymfel. (Här uppstår även andra konsekvenser.)

Dessutom får numera inget eller minimalt med virke under 37 dm apteras och detta virket apterades tidigare vid avsmalning omkring 12 mm/m, men det måste nu dras ut 3 - 9 dm och mer om det är rakt, även om avsmalningen ökar ytterligare och blir slutligen volymräknade med nu längre längd och tabellavsmalning på ca 9 mm/m. (Avsmalningarna är hämtade från tabell från SLU och SDC.)

Dessutom hämtades omräkningstalet tidigare för 49 dm av naturliga skäl i kolumn 49 dm. Nuvarande bit 48.7 dm hämtar omräkningstal från 46 dm med ytterligare systematiskt fel.

Bara detta korta stycke visar på volymförluster motsvarande 30 – 35 kr/m3 enligt priser i södra Sverige.

Taggar: Derome, LRF, Matrisfub, Nydala Trä, fuskfub;

G Koncentrerad upplysning...

Här fortsätter en annan principiell beskrivning av nuvarande virkesmätning.

Karl-Georg Bergstrand var en virkesforskare på Skogsarbeten/Skogforsk. Han hade förmåga att titta ”runt knuten” i sitt arbete. Han inspirerade mig också till mitt apteringsprogram som ännu används.

K-G skulle i uppdrag åt marknaden reda ut konsekvenserna med betalning i m3fub. En fördel hittade han och det var att marknaden skulle bara behöva en måttenhet att jämföra sortimenten med. Men sen visade det sig att andra fördelar gav större nackdelar. Några nämnda i förra inlägget.

Ett exempel var medelkvaliteten på timmer, klentimmer och sparrar. Betalning i m3to motiverar de långa längderna i god avsmalning och de har också den bästa hållfastheten. Sparar som sen klyvs för användning i till höga maskinhallarskall ju inte apteras i frodvuxna grantoppar från slutavverkning.

Med m3fubpris blir den goda avsmalningen undervärderad, eller om ni i stället vill säga att starkare avsmalning får ett relativt högt värde. Detta är väl inte det virket ni vill ha i ert hus?

Köparna får på detta sätt betala timmerpris för betydligt mer flis. Men uppenbart har effekt av detta försvunnit i den prispress köparna åstadkommit genom sänkning av kända virkespriser.

Sammantaget är allt detta nämnda kommit från initiativ från köparsidan. Forskare som Karl-Georg Bergstrand saknas idag eller är mycket ensamma. Forskare ser som genom ”rör” på sin speciella uppgift och måste göra så enligt dem själva för att få forskningspengar. Helhet har de inte råd med. Därav har vi den "elefantsjuka" som först nu börjar få en del motstånd, då skogsägare själva anlitar mindre maskiner.

Taggar: Matrisfub, SDC, Skogforsk;

F Koncentrerad upplysning...

Bevisningen omkring problem med matrisfub ska nu kompletteras med ytterligare ett problem.

Toppcylindervolymen ur apterat timmer minskar från första här nämnda aptering i m3to till senaste tester med matrisfub med mellan 4 till 5%. (Storleken på felet beror på hur hög medellängd som vill erhållas.)

Inse också att detta gör att;

1 Andelen sågvara minskar och lägre betald flis ökar ur avverkningen. Betalningsförmågan påverkas härmed.

2 Längre plank som vanligtvis bör ha högre hållfasthet tas tyvärr nu ut i mer frodvuxna träd med högre avsmalning. Detta är mot tidigare virkeskultur eftersom det ger en sämre slutprodukt.

3 Bra skog får på detta sätt inte det mervärde som det förtjänar. Sågverkens kvartalekonomi styr. På sikt påverkar det också skogsskötselmotiven till volymproduktion och mindre till kvalitet och sänker intresset för svenskt virke. Speciellt när avverkningarna kommer från hårdare röjda bestånd på 70-80 talen och senare. Speciellt när de hårda gallringarna som började ca 2008 också kommer, då kan intresset för svenskt virke minska i marknaden.

Taggar: ATA, Derome, Matrisfub, SCA, STORA, SYDVED, Siljan, Skogsstyrelsen, Södra, Vida, Weda;