virkesakuten

Ett verktyg för bättre virke.

Vad är det som (inte) händer?

Skogspress pekar på att kostnaderna ökar något i avverkningarna. Mer risning kan påverka, men jag tror också att utvecklingstakten på maskinsidan stannat av. Komatsus drivare blev för dålig och sänkte en god idé.  

Komatsus försök med militärband blev en kolloss som "sänkte" sig själv. Det är tyst om andra bandförsök som startat.

Skogspress noterar att virkespriserna också går åt fel håll. Jag vill i det sammanhanget peka på att värdet har minskat runt 20 kr/m3 p.g. a. sämre aptering och bevakning av virkesvärde.

Till detta kommer nästan lika mycket på timmer genom matrisfub/fuskfub. Skogsstyrelsen har inte möjlighet att testa ens på trädbank och ser mellan fingrarna eller så blir de lurade även de.

Fråga dem!

Taggar: Skogforsk, Skogsstyrelsen;

854 Södra behöver förbättras ..

Tidigare inläggen här om bra och dåliga manuellkap visar på värdet av bra arbete. Förare som har inlevelse och får ersättning för bra jobb kan nå väldigt långt och blir föredöme för andra. Jag tänker nu på Bo Bjelkenberg som utnyttjade en gansak tidig DASA dator att justera hydraultrycket på suveränt sätt. Bjelkenberg åstadkom en stamhållning som ingen senare överträffat med 33 m mellan "kraftiga diameterhack. Motsvarande maskiner ligger för ofta omkring 15 m och "busarna" ligger på 6 m.

Jag minns även den unge Magnus som körde Christer Lennartsson Espetunas  tvågreppare som hade ännu bättre resultat med den klart bättre konstruktionen. Både Bo och Magnus var ämnen som gav impulser till de riktigt bra resultaten som behövs i grunden. Båda körde på Södra, men speciellt Bosses goda arbete premierades inte av Södra. När dessutom avverkningspriserna pressades valde hela firman att dra sig åt byggbranschen.

Skogsbranschen tror i skamlig omfattning, att arbete kan göras fort, bra och billigare.

Följden har blivit att den apteringskultur som fanns nästan fram till stormen Gudrun är som "bortblåst". Nu visar förare, entreprenörer och inköpare en negativ attityd p.g.a. att de inte vet vad det kan innebära och handla om värdemässigt. Flera förare säger att de är grymt duktiga, men vid kontrollfrågor så kan de inte ens prislistan i maskinen tillräckligt. Många kan inte ens utnyttja datorns kapacitet.

I för mycket är skogbruket och Skogforsk på 80 talets nivå.

Taggar: ATA, Derome, Holmen, Mellanskog, SCA, STORA, SYDVED, Siljan, Skogforsk, Södra, Vida, Weda;

Vart är sågversksbranschen på väg?

Setra uttrycker att deras goda kvalitet på tall inte blir nog uppskattad.

Mina senaste erfarenheter omkring borttaget takläckt visar på hållfasthet för tallribb som förefaller skulle fungerat dubbla tiden mot gran. Frodvuxen gran är mycket sämre. Detta brister på "sockerliknande" sätt efter 47 år.

Ytterpanel som jag bytt samtidigt ger besked om minst 30% längre hållbarhet på väggarna. Riktigt tätvuxen gran håller också bra.

Vindskivor borde eftersom de är dyra att byta värderas till det dubbla, om det är bra tall.

Har hela branschen tappat sitt träkunnande? Varför hinner sågverket inte sortera, om det gör produkten 50 - 100% bättre på sin plats. Trädet har vuxet 60 - 100 år och är resultat av plantering, röjningar och gallringar. Dessutom ett par vindfällehuggningar. Men sortera det hinner man inte.

Är industrin felkonstruerad p.g.a. populism och egna vinstintressen?

Kör eget bra virke till liten såg för det du behöver. Byt med sågen om det inte räcker eller du har virke som de kan förvalta bättre.

Låt bulksågverket få de dåliga avverkningarna.

Taggar: ATA, Derome, Holmen, SCA, STORA, SYDVED, Siljan, Södra, Vida, Weda;