virkesakuten

Ett verktyg för bättre virke.

Behövs insamling till sågverksbranschen?

I dagens ATL har åter Birgitta Sennerdal en artikel som "ömmar" för industrisidan.

ATL visar i grafik, att industrin fått mindre andel av exportpriset, när år 2004 används som referens. Uträkningarna förutsätter jag är riktiga.

- Tyvärr framstår Södras prislista som absolut norm för vad skogsägaren får.

- Under denna tid från 2004 finns våldsamma trender som märkts i skogsbruket.

1 Arbetet i avverkningarna innehåller klart mer brister. Relativt likartad ersättning till entreprenör och mer arbete för dem att göra har gjort att "det som inte syns" har tummats på. Försiktigheten i skogen mot mark är ett exempel, där många kört i Södras djupa "hjulspår". Därför har nyligen kampanjer gjorts mot markskador och Södra infört en kostnad vid sidan om (statistik) på 4 kr/m3.

- Köpande bolag har gjort apteringen och virkesframställningen med verkligt värde 10-20 kr/m lägre i betalning. En del av förlusterna utnyttjar industrin. Men ingen talar om detta och Skogforsk säger att "det är inte deras bord".

- Sen just 2004 har jag fått helt ny insikt i hur bristfällig redovisning är från virkesköpare.

* De "glömmer" ersättningar såsom certifiering, volymtillägg, premier etc.

* De har mer obetalt vrak (som till stor del sågas/används), prissänkt vissa längder, prissänkt vissa grovlekar, infört matrisfub/fuskfub, saltat vissa ersättningar ex. debiterad kostnad. T.o.m. tagit betalt för icke utförd uppgift.

- Till detta kommer, att de pristillägg som skogsägare kan förhandla fram, de har troligen ungefär fördubblats på dessa år. Detta med följd att skogsägare fått varierande priser på +-50 kr/m3. Det helt andra priser än den prislista som Sennerdal utgått ifrån.

- Dessutom är Södra timmerpris erkänt lågt, men ändå för högt för att ge lönsamhet i Södra sen 30 år. Med detta menar jag också, att Sennerdal kanske utgått från ett alldeles för lågt pris 2004 på Södra.

Taggar: Södra;

Tidningen Skogen. prislistor...

Tidningen Skogen har några artiklar, som ger sken av viktig upplysning, men som tyvärr lämnar en del obesvarat. Se även förra inläggen om Skogen.

Lars Åkerman, som är ansvarig för de missvisande jämförpriserna, han har nu skrivit om prislistor.

- Som jag ser det kan för få köpare tillverka logiska prislistor. Det mest lönsamma för att få rätt virke är ett bra pris genom att köparen logiskt premierar önskade bitar. Teknik för detta kom 1976. (Stockprislista där varje stock får sitt pris oavsett partiets fördelning.)

- På så vis kan det göras en prislista (ibland styrprislista) som placeras i apteringsdatorn.

- Genom bedömning av prislistans uppbyggnad kan priskonsekvenser med olika noggrannhet bedömas. Ex. Prisnivå på klent virke, kort virke, antal längder, prisskillnad mellan kvaliteter etc.

- Genom jämförelse bakåt i tiden på prislistor, som är bekant kan pristrend bättre bedömas.

- Den slutliga prisnivån, den kan dock vara svår att bedöma. Då behövs en "varudeklaration" genom apteringtest på relevant trädbank. Tidningen Skogens jämförande test är tämligen värdelös som stöd mot givna prisbud på avverkning. Nivån är inte ens normal lägstanivå före förhandling. Därutöver är använd trädbanken mycket missvisande för skog i Götaland (kanske ofta nästan en skotningskostnad för låg). Möjliga delsummor och förklaringar saknas också helt.

- Möjligen ville Åkerman något väl med jämförpriserna, men genom dåligt utförande och rädsla för att ge förklaringar, är jämförpriserna nära nog förräderi mot skogsägare.

- Inte ens nu efter några års "provkörning" har lyft prestandan i jämförpriserna.

- Inte heller ställda frågor till Skogen har beaktats och än mindre resulterat i åtgärd.  Därmed förleder i stället Skogen skogsägarna i händerna på virkesköparna, på ett sätt som jag inte trodde en skogstidning "med hög svansföring" skulle fortsätta med.

Taggar: Tidningen Skogen;

445 Södra behöver förbättras .....

Södras brister blev samtalsämne nyligen med större skogsgrypp:

1 Stöld av virke nämndes, där tjänsteman nonchalerade utredning igen! Visad attityd från Södra gjorde att det blev inte virke till Södra med den ledningspersonen kvar.

2 Stor omsättning på folk. Nyanställda blir endast kvar några år. Därefter förloras personkännedom och kunskap om skogsförhållandena hos skogsägare. "Jag kan handla med vilket skogbolag som helst", det blev synpunkt från skogsägare. Även äldre tjänstgemän "kommer och går". Kanske pengar att tjäna på att byta företag och "sälja själen", som flera anser.

 3 Södra visar tydligt att de vill inte handla skog med skogsägare, som ber om öppen redovisning med skördareuppgifter, mätsedlar etc.  Andra skogsägare häpnar och undrar, varför Södra nu blivit som vilket rufflarebolag som helst.
Taggar: Södra, avverkningsuppföljning;