Forts; Ledarartikeln med Mattias Berglund i Vision uttrycker en uppmaning till marknaden att för att lyfta föryngringsresultatet till försvarbar nivå, då behövs det en ny attityd. Den pekar dock på att det inte är naturvetenskap som löser detta utan mer MJUKA FRÅGOR OCH RELATIONER.
Därför upprepar jag det som hände, när vi för länge sedan lyfte apteringsförmågan i huggare fram till processorerna tog deras jobb. Men även processorförarnas utveckling i helt unik ny miljö och även de nådde mycket stora mål med kunskap från 1975 fram till att Sydved och övriga pressade priserna ca 1995 och tog NER ambitionen på apteringen 20 – 40 kr/m3.
Inlevelsen i förarna var vid den tiden så nära total jag kan tänka (bara en förare avvek bland flera hundra under denna tid) kunskapen steg i maskingruppen, yrkeskunskapen gav hela gruppen ett nytt värde och det var skogsägarens ekonomiska värde som var det självklara. Ersättningen räckte för acceptans att försöka att nå ytterligare uppåt eftersom uppföljningarna visade på bättre resultat, men även nya möjligheter när maskinerna blev bättre.
Detta skedde genom att ATTITYD och VILJA fanns i gruppen. Ett problem märktes dock snart och det vara att kunskapen hos cheferna inte räckte till för att skapa bästa förutsättningar och t.o.m. förståelsen hos dem om vad de behövde göra. Chefernas ”suveränitet” haltade därför betydligt.
Förarnas förmåga då, att förklara aptering och noggrannhet för skogsägare det uppskattades. Varför ”rev” man på företagsnivå ner denna kunskapsnivå, genom sitt intresse att UTESLUTANDE tänka på bättre bokföring för egna företaget? Forts: