Skogforsk skriver i sin tidning Vision, att det är länge sedan produktionsledaren fanns ute vid maskinerna. I dag är det en logistiktjänst med placering framför skärmens nyckeltal.
Onekligen oroar detta mig, när praktiska jobb inte har kontakter mellan arbetsledning och utförande personal, som arbetar hos anlitande skogsägare. Där behövs realistisk bevakning och rutiner behöver utvecklas. För ofta blir det korrigeringsbeslut baserade på ”att ex. mätsedlar visar för mycket eller för lite av något och korrigering krävs”. Hur ska dessa korrigeringar kunna göras med flera förare inblandade på samma maskin? Är de utvalda objekten representativa och vet de ens hur de ser ut? Hur påverkas och utvecklas kunskap i den som tillverkar virket? Har de olika ”utvecklarna” tillräckligt bred kunskap?
Den utveckling jag fick medverka i under 30 år kunde just ske genom att min kunskap från början hade en grund att utgå från och vi alla ökade vår kunskap, till en början från blygsam nivå. I många fall efter behov individuellt. Försök som gjordes samtidigt på andra skogsföretag med nystart och ytliga kunskaper, de blev inte speciellt långvariga. (Ex. när virkesmätare utbildade skördareförare (genom Guldkortet) blev det bara en mindre sektor behandlad.)
Det krävs både praktik och kunskap. Forts;