Förra inlägget får ett tillägg eftersom läsare vet en del om Santhe Dahl. Beskrivningen i förra inlägget nämnde bara en liten del av vad som hände hos en skogsägare Vida ”valt ut”. Ex. användes en utsliten gallringsskördare som inte klarade de lövträd som fanns, med följd att mängden brännved blev för nära lika stor som björkmassaveden. Detta berodde på att den annars blivit ännu mer vrak.
Bureau Veritas dömde ut avverkningen med nära tiotalet fel. De ”såg mellan fingrarna” på flera fel. Ex. kördes gammal häradsväg sönder.
Skogsägare som varit nära denne avverkningsansvarige undrar om denne gör något helt rätt.
Ingen vet om att Santhe Dahl gav någon ”efterlikvid” efter stormen Gudrun, när virkespriserna steg.
Skogen berömmer ändå Santhe med följande egenskaper: ”alltid med lokal förankring och rötterna i den småländska skogen. Santhe är en stark, driven och omtyckt ledare som förstår vikten av att skapa vi-anda”.
Den ”vi-anda känner inte visa skogsägare igen. Att virkesköpare tycker Santhe är bra, det beror tydligen på att han försvarar allt de gjort oavsett omständigheter. T.o.m. tar virke för egen vinning.
Sanhe Dahl har varit den ”förste” som varnat för prissänkningar på virke och egentligen aldrig erkänt att nu är det bra tider. I stället har han varnat för att det tycks dyka upp orosmoln i horisonten. Flera års väntan på detta var inte ovanlig.
Det vi ser är ”svågerpolitik” mellan virkeköpare och tidningen Skogen (milt sagt).