Södras efterlikvid var från början ett sätt att starta säsong med virkespris och lite mer sedan solidariskt kunna dela på vinst om den uppstod. Felräkningspengar.
I väldigt många år har Södra därför också avsiktligt räknat fel för att kunna ge en närmast förutbestämd efterlikvid som låter bra på föreningsstämman.
Slutsatsen hos många, med all rätt, är att detta varit ett sätt att hålla ner de officiella virkespriserna för att i stället få utrymme att konsolidera företaget. Detta syns på Södras omfattande egna kapital, som därför inte har nått ut till föregående generationer skogsägare. Det finns ord för detta.
”Vinstresultatet” används nu för att smörja styrelsefolk och andra som lämnat stort eget kapital i Södra för att få ”ränta” utan att t.o.m. bidra med virke till lönsamhet i Södra. Det framgår att den gamla efterlikviden för levererat virke verkligen halkar efter.
Genom detta har Södra likt andra stora företag med ”makt” fått en bekväm situation, där ambition för nödvändig utveckling och kostnadsjakt blivit undermålig. Fel folk får också sitta kvar på jobb. Södras nästan obefintliga lönsamhet sen 70-talet visar ju att sågverken sköts på olönsamt sätt. Skulle detta varit möjligt i annat företag än en kooperation med korrupta inslag? Korruptionen är tillsammans med övriga virkesköpare, där ambitionen att sänka virkespriset skulle göra att branschen får ”sötebrödsdagar”.
Kriget i Ukraina och nästan slut på barkborrar gjorde att bubblan sprack förra året och priserna blev nödvändiga att höja.