Till förra inlägget skall följande läggas.
Att förstå skogsbruk i olika stadier kräver mycket. Lyft tanken till följande.
1. 80-årscykel: Att fundera på sannolikt förhållande vid avverkning. Mycket volym av intressant kvalitet, det är säkert ett säkert "kort". Att "spå" här kräver intuition genom långt lärande och intresse. Det erhålls inte vid en tredagskurs.
2. Cykeln fram till nästa åtgärd i beståndet: Mycket volym av intressant kvalitet. För att ta vara på produktion behövs insikt om vad trädslaget behöver. Även bedöma om visst trädslag just nu är extra viktigt. Ex. Stormrisk (Lämna tåliga kantzoner, småträd.) Avvägning för hur många träd ger optimal produktion och rimlig grovlek (gallringsstyrka).
3. Metodval: Vilken maskinpark gör bäst arbete totalt. Stirra inte på checken efter avverkning. Värdera också kapitalet du har kvar i skogen. ("Släng inte ut ungen med badvattnet" som vissa mängdorienterade virkesköpare gör.) Senaste halvåret har fler forskningsprojekt nämnts, där kvarstående mark och beståndsförhållande inte ens beaktats i undersökningen. Skogforsk har dragit på sig upprepad kritik för ensidighet och slaviskt arbete enligt dålig (eller avsiktig) styrning i forskningsprojektet.
4. Kunskap för åtgärden i stunden: Kunskapen hos utförare i skogen har blivit sämre. Punkt 1-2 ovan har inte ärvts av kollegor hos många nog. Punkt 3 styrs av virkesbolagen för att visa ett positivt belopp efter avverkning. En kunnig förare blir överkörd av virkesköpare som är överdrivna i mängd vid virkesanskaffning. Gallringsuttaget (totalmängd) får marginellt styras av föraren.
5. Som skogsägare behöver din egen kunskap matcha alla fyra punkterna ovan. Dessutom behöver du kunna möta strategiska vinstintressen hos köparen.