Angående Skogsstyrelsens Skogsskötselserie där Lars Lundqvist skrivit åtskilligt om produktion vid hyggesfritt, men som p.g.a. sin ofullständiga beskrivning av helhet och nästan enbart fokus på produktion från hyggesfria försöksytor, som vid beskådande inte uppfyller "godkända" krav på hyggesfria förutsättningar och därmed måste tas som exempel på forskning som inte beskriver fungerande hyggesfri verksamhet.
Jag citerar därför gärna Gunnar Gustafsson i Fristad, som berättade, att efter hans köp av gården, så togs rotpost och det stämplades ner till 10-11 cm. Han var inställd på att ta en del till ved, av resterna i det ovårdade beståndet, som stod kvar.
Då säger grannen "Inte skall du hugga ner återväxten, "pajk". De delar som hade "återväxt" lämnades därför för utveckling och resten planterades.
Beståndet med god bonitet vårdades med huggning och borttagning av de största som riskerade att bli busar. Kanske skulle han tagit vara på denna tillväxt i de största och fått ännu bättre kvalitet i träden intill, men blicken hamnade på fel ställe i form av schablonmetoden från "myndigheterna". Men Gustafsson fick värdefull skog på billigt sätt och lärde sig något viktigt.
Detta är ju allra störst lönsamheten genom att slippa att plantera, eftersom det tar längst tid till skörd av lönsamt virke, som betalar tillbaka kostnaden. Kostnadskonsekvenserna för en nystartad skogsägare, det är i detta fall ännu mer vikiga.