I södra Sverige är vattenbrist något att vänta. Torkan 2018 vill vi inte se i skogen.
Klimatet gör att mindre snömängd, som ger grundvatten sent på vinter/vår, det minskar grundvattnet inför växtsäsongen.
Detta tillsammans med tidigare dikningar för att dränera blöt mark gör också att uppdämt vatten i naturen minskar.
Är det nördbetonat att göra en del tillfälliga dämningar i några egna diken? Är vissa borttagningar av stämmen t.o.m. olämpligt?
Motiverar detta att söka efter de mest lämpliga område för stora dämningarna i tidigare terräng som torrlagts med måttlig nytta? För detta finns viss hjälp att få.
Lantbrukare ordnar vattendammar för sommarbevattning.
Hur mycket ytterligare kommer borttagning av små kraftverk i åar att förstärka riskerna för vattenbrist?