Forts; I mina kurser har det ibland kommit intresserade men okunniga skogsägare. De är medvetna om sin okunskap. De tror på auktoriteter och kan ibland inte ens ställa relevanta frågor, möjligen blir det mest bara, varför.
Bland denna grupp är det personer med allt från god ekonomi till ”utblottade” efter att syskon lösts ut från gården. Men entusiasmen kan vara god i denna grupp. Jag brukar behöva varna dem för att ”bosätta” sig i skogen och gå illa åt familjerelationen.
Dessa skulle i egen takt behöva en ”skogsbrukarutbildning”, men var kan den ges? Skogsstyrelsen har viss utbildning där något är digitalt. Jag vill inte avråda från denna, men det är lite för mycket av skogsdagsbetonad information. Alldeles för lite egen övning.
Stor varning för mängden patentlösningar som denna grupp inte kan sovra i och tillämpa.
Ännu oroligare är jag för flertalet virkesinköpare som försöker förenkla till några ytterlighetsråd som har sin grund i storskogsbruket. Givetvis vill köparen föreslå att den skall göra hela jobbet.
Detta har gjort att ex. ”Södra” Sverige bara har runt 275 m3sk/ha när det dubbla är fullt rimligt på normalmark. Situationen liknar viss del skolans problem där både läroplanen och kunskaperna inte räcker. Elevgrupperna går olika vägar med splittring som följd. Hur har andra skogsägargrupper det? Se nästa inlägg.