Forts; Många av er minns nog hur maskiner och datorer på 90-talet skulle skapa mervärdet, medan apteringskultur och personlig kompetens trängdes undan. Ett ytterligare typiskt exempel på Södra där stor virkeskompetens inte värdesattes, det kommer här.
Teamet Per och Paul Hedenberg i Kinnared ”drabbades” av mina ambitioner och tester eftersom jag hade min hemvist i trakten. Teamet hade en rationell inställning och utvecklande ambition. Min ”bearbetning” lyfte dem.
Per var en entreprenör som vid gemensamma förhandlingar med Södra var argumenterande. Han såg vart det barkade om ersättningarna skulle fortsätta minska. Detta var inte uppskattat från Södras sida. I stället uppmuntrade Södra entreprenörer som körde ”innerkurvan” och var tysta.
När en mindre incident hände, genom att en skogsägares krav inte framförts till maskingruppen och därmed inte beaktades i arbetet, svarade Per vid mottagen kritik, att misstaget berodde på Södrakontoret. Då hävdade Södra att Hedenberg inte var en god ambassadör för Södra och han skulle bort från Södra till förmån får en ”tyst” entreprenör. (Tänk på nuvarande diskussionen om LAS!)
Clas Hedenberg som också var förare i teamet medverkade i mina tester när mitt apteringsprogram användes i kontroller i skarpt läge. På avverkning i Odensjö presterade Clas en suverän aptering på naturliga träd med kvalitetsgränser, röta, skador och krökar, som inte ens Skogforsks Virkesvärdestester kommit till på utvalda raka, felfria och ”tillrättalagda” träd gett.
Att jag försvarade nämnda entreprenörer och nämner gärna Pedersen och Söner i Markaryd också, det ”belastade” tyvärr min anställning i Södra i avgörande omfattning. Forts;