Forts; Avsnitten hittills beskriver hur utveckling från personer i Södra formades till nytta för skogsbruk och skogsägare.
Efter Granströms period följde en tid då utveckling i Södra skulle genereras genom folk som var karriärsökande och oftast nya på jobbet. Dessutom fick några ”andra” chefer ta jobbet tillfälligt. Det innebar att jag under 15 år hade 8 nya kontaktpersoner på huvudkontoret. Gustav Tibblin var då en grön ”provare”.
Under denna tid kom mindre nytt genom Södras direkta uppbackning utan mer av komplettering.
Ett speciellt ”spår” börjar med apteringskurs i Vislanda Hotell för skördareförare. Ett par förare var fulla av energi och idéer, så det egentliga kursprogrammet påverkades. Men det var en värdefull kurs, där fritt och kraftfullt resonemang förekom. En av dessa var Christer Lennartsson som haft stöd av Jan-Åke Roonström på Södra.
Christer tyckte att HMA 15 var för dåligt system. Idéer kom och kontakt med hydraul killen Tommy Eriksson och dataknutten Jörgen Eriksson startades i Eneryda nerlagda poststation, det helt nya företaget DASA startade med dessa tre personer som var entusiaster med kunskap på tre viktiga plan.
Ett helt nytt projekt växte fram från ”gräsrotsnivå”. Christer tog nog en del från apteringskursen med sitt nya ”helträdstänk” som planterades i Jörgens programmering. Tommys kunskap om hur maskinen kunde styras växte ett system fram som Christer provade praktiskt i sin skördare.
Tanken fanns att Rottne som Christer körde skulle nappa på programmet. Men då höll Rottne på med sin ”blindtarm” System 90.
Christer och Co hade ett fungerande program, men ingen maskintillverkare som helt nappade. Känns mönstret igen? Forts;