virkesakuten

Ett verktyg för bättre virke.

B Generalklausul!

Stor andel timmervolym: Ytterligare några positiva förhållande blir följden i dessa pelarsalar. Det finns inga grenar på 4 cm med tidig start på stammen. Att bygga upp denna grenmassa nere i förhållandevis skuggig miljö och underhålla levnad där, det tar energi från det som skulle generera stamvolym i trädet. Låt tanken stanna vid hur många travade m3 grenar som det blir på en ”nästan pattagran”. Dessa grenar får inte heller pris enligt gott timmer.

Forskning visar att den översta fjärdedelen av en talls krona prestera mer av kolsyreassimilationen än övriga delen. Nedersta fjärdedelen är egentligen tärande och bara reserv om något händer. Exakt läget för gran kan jag inte eftersom granen klarar skugga bättre, men inse att 8 – 9/10 grönkrona i gran, där blir slutligen skuggan kompakt och grenen tar näring från övriga trädet, när beståndet sluter sig.

I toppen växer det ytterligare upptill och behåller uppenbart den behövliga växtliga längd stor nog. Här kommer ytterligare värdet i att ha huvudstamstänk i gallringen, så dessa alltid härskar över ytan den behöver. När klenare träd (14 – 19 cm) inte längre klarar att utvecklas får de hålla sig vid liv, vilket de oftast gör till slutavverkning.

Viktig uträkning: Träd som står tätt bör ha en avsmalning som närmar sig två mm/m bättre än där hårda gallringar och bredare vägar har lämnat 450 stam/ha. Den lågt värderade volymen utanför toppcylindern är vid längd 49 dm och 22 cm samt avsmalning 10 mm/m = 1.23. Vid avsmalning 8 mm/m är den lågt värderade volymen 1.18. Följaktligen är här drygt 25% av den lågt värderade volymen flyttad från massapris till timmervolym i avsmalningen 8 mm/m. Även kvalitén har ökat. Är du med på dessa ytterligare värden som uppstår här? (Onekligen är även barken något klenare i tät stående skog.)

Glöm heller inte bort nyttan med huvudstammarna som växer hela tiden samt länge och genererar den grövsta och värdefullaste volymen (G28 ca 700 huvudstammar, med avstånd ca 3.70 m, som blir ca 1 m3/stam = 700 m3 plus volym i övriga 200 – 500 stammar).

Glöm inte bort: Det undviks att grövre grenar långt ner som bredde ut sig och höll stammen växande i yngre år inte ger virkesvolym mer än kort tid. Kvalitetsdanare efter röjning har därigenom ett värde förutom att vara älgmat etc.

Oftast friskare och stormtåliga bestånd. (Ursprunglig bonitet avgör också.)

Skulle något träd dö är det inte så gynnsamt i skuggan för barkborre. Men kanske för annan mångfald.

Om du inte skriver ut detta, så lär dig hur du hittar denna Kategori!

Taggar: Skogforsk, Virkesakuten;
Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar: