LRF:s kartläggning bakåt, som jag nämnt om, har nog många syften. Men låt inte din uppfattning bara bli det som direkt kan läsas av texten.
Varför har ex. LRF inte blivit den fackförening som skogs och lantbrukare behövde? LRF är mycket tungrott när något stort problem kommer från det tysta ledet. LRF väljer sina strider på det planet. LRF lägger tiden där det syns och hörs att de finns med. Men vilket ansvar tar LRF för minoriteters problem som uppstår? Måste det bli en stor och skadad grupp för att LRF ska agera. Glöm inte bort protesten när många medlemmar lämnande organisationen.
Följden blir att LRF senare får agera brandsläckare i stället för att förebygga mer och hindra att konflikter och skador uppstår. Detta förefaller faktiskt vara önskvärt eftersom LRF då får PR vilket inte blir följden av stillsamt förebyggande arbete. Å andra sidan ser vi att lantbruksnäringarna blir mer och mer utsatta genom intrång och sviktande ekonomi. (Detta i sin tur resulterar ibland i bidrag som opinion övertolkar.)