Det komplicerade förhållandet som uppstått vid virkesförsäljning kan vara;
Olika måttenheter som motsvarar ca en skotning.
Dessutom skall virket ha långa medellängder utan kompensation. Nästan lika stor förlust ytterligare.
Sen förekommer underbetald certifiering.
Simpla vrakpriser.
Extra sorteringskostnader.
Vilseledande information.
Brister i avverkningsarbetet.
Detta är några exempel på vad du som skogsägare behöver genomskåda. Detta är verkligen inte lätt. Allra minst när säljaren inte lämnar uppgifter. (En del försvinner genom rotpost, som inte köparna uppmuntrar.)
Detta har blivit så mångfacetterat, så jag upptäcker att inte ens rådgivare (i banker), konsultföretag, ansvariga i avverkningsorganisationer där det avverkas åt sammanslutningar eller när stora skogsägare som anlitar vad de tror är experter.
Köparna tycks genom gemensamma organisationer som Skogsindustrierna, Biometria, SDC, VMF m.fl. gemensamt och utstuderat räknat ut hur de gemensamt kan göra likadant och beröva säljarna insikt och inflytande. (Södras Lars Idermark är ordf. i Skogsindustrierna.)
Skogsägarna utan aktiv gemensam organisation låter ”vargen vakta fåren”.