Maktpersoner använder sin egen agenda och agerar för att få dominera oavsett de verkliga förutsättningarna. Jag tänker på bl.a. Santhe Dahl som uppenbart ogillade att Vida här och på andra ställen exponerades efter avslöjande om de många osunda förhållandena hos den gamle bedragne skogsägaren Sandén.
I telefonsamtal uttryckte han att han vill göra upp. Tonen var trots ärendets innehåll och Vidas ofördelaktiga situation mycket auktoritär. Sandén var just då hos mig och hörde samtalet, vilket störde S Dahl.
Det blev senare ett möte i Sandéns kök. Fel på fel blev nödvändiga att erkännas omkring dålig maskin och felgjort arbete etc. Det gick ca 1.5 timmar. När vi kom till de dyra felen blev Santhe störd. Han blev som ett barn som inte får leka med de leksaker han tänkt sig. När det begärdes inlevelse i osunda prisutspel mm, som han kände som svåra att erkänna, då ville han inte "leka" längre. Santhe reagerade som en katt som fräser, när den drar sig tillbaka, när den måste ge sig.
När han ett kort ögonblick kom tillbaka från en runda på gården och yttrade i affekt i ytterdörren, då liknade det barnet som i sista momentet skriker "jag skall aldrig leka med er igen".