Vad som benämns som moral kan ses på tre olika sätt beroende på vilken tolkaren är;
1 Moral utan utpräglad lönsamhet. Ansvar för andra.
2 Moral men bara om det gynnar egenintresse.
3 Moral som gynnar egen innovation och produktutveckling, gärna med nytta för opinionen i stort.
1. Moral utan egen lönsamhetsaspekt. I stället värna om den svage och oskyddade med en solidarisk värdering i grunden.
En grupp svenska användare av modellen tolkar den utifrån ett moraliskt perspektiv och ansluter sig därmed till den internationella grupp forskare som gör en så kallad normativ tolkning av intressentmodellen. ”Moraltolkningens” grundantagande är att företag, eller snarare anställda i företag, är moraliska aktörer som bör bedriva en moraliskt försvarbart verksamhet.
Gränsen mellan företaget som vinstmaskin och samhällsaktör suddas på så vis ut och företaget avkrävs ett moraliskt ansvar för sitt agerande. Med detta moraliska ansvar medföljer även ett ansvar för de organisationer, personer och aktörer vars liv företaget påverkar – ett ansvar för företagets intressenter. (Se på kooperationen.)
Enligt den moraliska tolkningen, innebär ansvaret i första hand att ett företag måste ta hänsyn till sina svagaste intressenter, d v s önskemål rörande företagets verksamhet från intressenter som inte har resurser och maktmedel att själva föra fram sin agenda till företaget. Exempelvis kan det för ett läkemedelsbolag handla om att tillvarata det ofödda barnets intressen vid behandling av gravida kvinnor.
(Företag måste naturligtvis även ta hänsyn till de starkare intressenternas önskemål, men detta anses, enligt detta sätt att se, oftast ske automatiskt eftersom dessa grupper har egna maktmedel att påverka företagen. Kunder kan sluta köpa företagets produkter, aktieägare kan sälja sina aktier och anställda kan gå ut i strejk eller byta arbetsplats om de är missnöjda med företagets etiska ställningstaganden.)
Vi kan därför konstatera, att förespråkarna av en moraltolkning av intressentmodellen anser att ett företag ska ta hänsyn till intressenternas krav och intressen på grund av att företaget har en moralisk skyldighet att bete sig korrekt gentemot sina intressenter –
stora som små, starka som svaga – oavsett om det är lönsamt eller inte.