virkesakuten

Ett verktyg för bättre virke.

10 C Skogforsk behöver prestera...........

Fortsättning till förra inlägget. För att manuellkap ska bli "riktiga" krävs;

En klok prislista i skördaren är en grundförutsättning.

Förarna behöver kunna de bra och dåliga längderna i listan. (Beroende på svårighet omkring detta, så bör ändå de viktigaste egenskaperna prioriteras. Förare som apterar mot flera köpare och skiftande fördelningsaptering "gitter inte" studera listan tillräckligt.) Detta är nödvändigt för att manuellvalda kap ska bli lönsamma. Två till tre längdmoduler kan tekniskt ofta väljas vid krökar, men resultatet kan variera kraftigt.

Andra fel än krökar kan lösas på andra bra sätt.

Det några företag i skogsbruket kommer göra nu med detta "hjälpmedel", det blir att "hålla glorian extra högt" mot skogsägare och detta utnyttjar troligen även de företag där man inte kommer att använda programmet. Givetvis kommer några som har programmet ibland att göra som när kalibreringsklavarna började komma. De sa att vi har detta, men klaven låg bara i redskapsvagnen. Det kommer att krävas en kontrollapparat och "utbildning" för att få detta att ge goda resultat. OBS att dagens "Kvalitetssäkringssystem" har betydande "övertoner". Etablissemanget hävdar att det måste finnas. Det beror på att de inte håller kunskapen hos sig själva och i förarna på rätt nivå.

Kunskap i förare måste underhållas och det behövs på de flesta företag tillgång till personer som kan utbilda och trimma de som apterar. Under min tid som utbildare minns jag medhjälpare som Bo Egmyr, Johnny Johnsson,  Bertil Vilander, Ingvar Jonsson m.fl. Dåvarande kunskap och dagens program hade inneburit 15 kr/m3 värdefullare virke på ca 50 milj. m3 av årets avverkning. Det blir 750 milj. kr/år. Tänk om 100 milj. anslogs till kunskapshöjning per år, så skulle ändå 650 milj. bli ett mervärde. Varför släpper skogsägarna ifrån sig dessa värden?

Taggar: Skogforsk, VMF;
Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar: