virkesakuten

Ett verktyg för bättre virke.

1 Så motverkas utveckling...

Ytterligare ett sedelärande exempel på hur god uppfinning/idé avsiktligt motarbetas av marknaden, när "underlåtenhet" hos inblandad part ger egna vinster, ändå man inte gör bästa arbete, men kan få "ordinarie" pris. Men OBS! Det skapar en ny gällande norm på fel nivå, som någon får betala!

En person gjorde ett uppgraderat uppföljningsprogram för att studera följsamheten i diameterintagningen i skördare. Genom studier på stamfiler kunde bl.a. följande upptäckas;

a. Dålig stamhållning kan upptäckas, som ger fel diameter till datorn och som i sin tur ger fel aptering med förluster för skogsägare och fel virke till köparen.

b. Lågt hydraultryck ger "nollavsmalning" med följd att datorn drar ut stockarna för långa. Apteringsförlust igen.

c. Lågt hydraultryck ger också kraftiga diameterfall just inför bitslut, när aggregatet skall stabilisera stamläget inför kap. Genom att studera frekvensen av dessa omotiverade diameterfall kan apteringsproblemet värderas. Apteringsförlust för skogsägaren.

d. Om kranen och aggregatet inte tillsammans följer matningsriktningen vid upparbetningen kommer aggregatet att gå diagonalt (som en älgfluga) och det hindrar kvistknivar att placeras väl intill stam för god kvistning och rätt därmed diameterintagning. Detta syns i analysprogrammet. Apteringsförlust.

e. Om stammen matats vårdlöst, medan det föll mot marken syns detta i stamfilen. Det orsakar nästan alltid fel volym och mer eller mindre fel aptering. Även här uppstår apteringsförlust.

f. Om föraren väljer omotiverat mycket stockar med manuellkap kan detta upptäckas i stamfilen. (Ger något snabbare matning fram till kap.) Speciellt om föraren inte kan prislistans lönsamhet, blir det nu dålig aptering. Givetvis apteringsförlust igen.

g. Stammarnas diagram visade hur skogen såg ut avsmalningsmässigt. Det gick även att värdera stamformen och därmed beståndsförutsättningar med detta program.

h. Det gick även att få hur mycket felaktig nollavsmalning som aggregatet orsakade i avverkningen (35% av matad timmerdel har förekommit). Även finish i mätningen mellan olika aggregat och inställning kunde identifieras. Utvecklingsläget hos tillverkare kunde uppmärksammas och bli vägledande vid köp.

Hur gick det med detta program, som bevakar ett extra virkesvärde på över 300 milj. kr/år? 

Taggar: Skogforsk, Södra;
Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar: