Hyggesfritt anses vara ofördelaktigt att välja med utgångsläge från dagens ensidiga hyggesbruk. Ja som t.o.m. är extremt, där såväl skydd, boplatser, vindsäkring, reservträd mm tas bort för att inget skall "störa" i situationen.
Personligen anser jag att man inte i första hand väljer något sådant extremt utgångsläge, när det finns bättre utgångsläge i kanske 25% av övriga skogsmarken.
Här följer något som ger eftertanke. En kostnadsbedömning på provytor, den kom fram till att utförd hämtning av mest mogna träd i hyggesfritt bestånd gav en avverkningskostnad, som var ca 70% av vad det skulle kostat att slutavverka det hyggesfria beståndet. Självklart är det annorlunda kostnader, om man går från en extrem typ till något annat system.
Hyggesfritt går ut på att styra upp de bästa självsådda plantorna (här sker genom generationer en viss genetisk förbättring) och sen utan arbete få fram mogna bra träd tillavverkning och utan räntekrävande arbete. Endast markvärdet. Varför anser forskare att detta sammanhang är fel?
Viktigt är att inse, att med hyggesfritt kan man få inkomst nästan var 10-15:e år i samma område, medan vanligt huggesbruk ger huvudsakliga inkomsten var 3:e - 4:e skogsägaregeneration. Resten är mest kostnader.