Tidningen Skogen har några artiklar, som ger sken av viktig upplysning, men som tyvärr lämnar en del obesvarat. Se även förra inläggen om Skogen.
Lars Åkerman, som är ansvarig för de missvisande jämförpriserna, han har nu skrivit om prislistor.
- Som jag ser det kan för få köpare tillverka logiska prislistor. Det mest lönsamma för att få rätt virke är ett bra pris genom att köparen logiskt premierar önskade bitar. Teknik för detta kom 1976. (Stockprislista där varje stock får sitt pris oavsett partiets fördelning.)
- På så vis kan det göras en prislista (ibland styrprislista) som placeras i apteringsdatorn.
- Genom bedömning av prislistans uppbyggnad kan priskonsekvenser med olika noggrannhet bedömas. Ex. Prisnivå på klent virke, kort virke, antal längder, prisskillnad mellan kvaliteter etc.
- Genom jämförelse bakåt i tiden på prislistor, som är bekant kan pristrend bättre bedömas.
- Den slutliga prisnivån, den kan dock vara svår att bedöma. Då behövs en "varudeklaration" genom apteringtest på relevant trädbank. Tidningen Skogens jämförande test är tämligen värdelös som stöd mot givna prisbud på avverkning. Nivån är inte ens normal lägstanivå före förhandling. Därutöver är använd trädbanken mycket missvisande för skog i Götaland (kanske ofta nästan en skotningskostnad för låg). Möjliga delsummor och förklaringar saknas också helt.
- Möjligen ville Åkerman något väl med jämförpriserna, men genom dåligt utförande och rädsla för att ge förklaringar, är jämförpriserna nära nog förräderi mot skogsägare.
- Inte ens nu efter några års "provkörning" har lyft prestandan i jämförpriserna.
- Inte heller ställda frågor till Skogen har beaktats och än mindre resulterat i åtgärd. Därmed förleder i stället Skogen skogsägarna i händerna på virkesköparna, på ett sätt som jag inte trodde en skogstidning "med hög svansföring" skulle fortsätta med.