virkesakuten

Ett verktyg för bättre virke.

2 L SLU undviker inte tillräckligt partiskhet, igen.....

Från klokt håll kommer en bakgrundsbeskrivning, om hur beskuren skogsforskning blivit. På 20-talet började forskningen få egna territorier att forska på. Då var landet fattigt och skogarna misskötta genom bl.a. felaktig avverkningar och för stor användning till kol.

Det viktiga var då att får fram stor volymökning och skötsel som fick i gång produktion. Sannolikt startade volymfixeringen bland forskarna redan då.

Jag minns hur forskare skulle påverka oss på Södra runt 1985, att gallra så hårt och få grova träd, så det bara skulle lämnas 400 träd/ha på normalmark G28.

Varför är forskningen så enkelriktad, att de ännu är mest fixerade till volym och etablering av ny skog, även när de skall studera och ge riktlinjer för hyggesfri metod där varje etablerat träd är en individ som skall gynnas 50 år framåt till så värdefull stam som möjligt.

Forskning som bara nämner om 3-4 faktorer, när det i stället blir 8-10 parametrar att bevaka och använda, det förvånar oss. Borde bidragsgivaren anges tydligare efter varje forskningsprojekt?

Forskare som ofta är professorer, de måste visa bredare kompetens än vad som kommit fram runt "hyggesfritt" senaste 25 åren.

Hade de fel uppfattning från första början och vågar nu inte ändra sig?

Måste en ny generation forskare ta över?

 Tillåter de gamla "stötarna" detta? 

Varför är situationen som den är runt belysning av helheten runt hyggesfritt.

Taggar: SLU, Skogforsk;
Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar: