virkesakuten

Ett verktyg för bättre virke.

2 F SLU undviker inte tillräckligt partiskhet, igen.....

Det hade varit önskvärt att Lars Lundqvist SLU hade svarat konkret på de frågorna från 19 okt, som han lämnade helt obesvarade.

Lundqvist åberopar nu i stället de två  publikationer han lämnat länkar till. De innehåller mest påstående omkring provytor, utan att det ofta beskriver bakgrundsskötseln tydligt i områdena på övertygande sätt, när det ofta sagts att det inte är idealiska förutsättningar omkring hyggesfritt bakåt.

Däremot är det mestadels uttryckt negativa resultat, som med påstående skall bekräfta problemen med hyggesfritt. (Läs gärna hans länkar och de länkar jag lämnat i ämnet.)

Om Lundqvists uttryckta omdöme om hyggesfria metoder är korrekta, så kan man undra varför ändå det finns så många som försöker balansera debatten och pekar på tillfällen då hyggesfritt är metod att använda. Eftersom hyggesfritt används betydligt mer i andra länder där skogsbruk och forskning arbetat mycket längre med hyggesfritt, kan det inte uteslutas, att det är  vårt land, som har något nytt att lära sig.

Kalhyggesbrukets verkliga nackdelar är sparsamt belyst i sammanhanget, eftersom det är beskrivet som norm och resultat från sådana skötta forskningsytor. Ex. avverkning vid lägsta slutavverkningstidpunkt, som ibland sker före försäljning, det är väl lika allvarligt som att börja hyggesfritt vid ogynnsamma förutsättningar?

Likaså vet vi att bara två år  för sen hjälpplantering gör att det blir att lita på fel trädslag eller få "nollyta". Tidigare röjningsberg och nuvarande problem efter stora stormar, gör att många ungskogar är i synnerligen dålig fas. Både plantering och röjning är nästan obefintliga uppgifter vid hyggesfritt.

Taggar: SLU;
Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar: