Glöm inte bort förra inlägget om Fiberdrive, som försöker beskriva de unika möjligheter som finns i tekniken omkring maskinen.
- Tänk lite på följande liknelse. Hur framgångsrik skulle en orienterare vara om den kommer ut i lös dy och fötterna sjunker ner och den faller framåt och kör ner armarna en bit också i dyn. Tänk om den vore lika ställd som en nerkörd skogsmaskin i detta läge. Tänk om orienteraren inte kunde lyfta varken armar eller ben och behövde "bärgning" eller i stället måste springa saktare och även undvika många fler "riskområden"?
- Fiberdrive kan lyfta allt mellan 1 och 10 hjul för att komma ur dyn och med grip få stock eller ris under hjul/band och skapa bärighet.
- Eftersom Fiberdrive dessutom har 10 m2 bandyta mot mark uppstår problemet med nersjunkning kanske bara 1/10 så ofta som många andra maskiner.
- Dessutom finns möjlighet att nivellera lasten till bästa sida med bärighet.
- Dessutom som sagt så många fler möjligheter att skapa bärighet.
- Här är förklaringen till de korta spårsträckorna som upptäcktes på de 5 avverkningarna jag besökte.
- Riskörningen blir endast en bråkdel mot normalt. Detta ger tidsvinst och låser inte upp maskin för annat än sin uppgift den är byggd för. Riskörning är dyr.
- Den goda bärigheten i Fiberdrive kräver inte lika mycket grävmaskinsmattor. Om det behövs så bär Fiberdrive dessa med sig själv vid behov, vilket normalt inte skördare kan.
- Genom lägre marktryck packas inte marken lika mycket och det bildas mindre med "diken" efter maskin och mindre mängd stillastående vatten både i spår och i marken. Följaktligen växer träden bättre i området.
- Med mindre spårbildning där kvicksilver fälls ut minskar även påverkan av vattendrag i närheten.
Är det konstigt att konkurrenter blir oroliga?
Bilden visar dålig del av bottenlöst område utan stubbar, nu ett år efter våravverkning. Ingen vattensamling.
