virkesakuten

Ett verktyg för bättre virke.

12 Fiberdrive

Fortsättning på förra inlägget (nr 11).

Om man förenklat ser nödvändiga kontaktvägar som en triangel mellan idékläckare och beslutfattare lagt i baslinjen.

Men det finns andra personer också som är med i bilden. Ex. programmerare.

Det kan vara ekonomer.

 

Om dessa har otillräcklig kunskap kan de så starkt motarbeta utredning så projektet faller, gent emot en "allmängiltig" chef eller "tunn" teknikansvarig person.

Personligen tror jag att de stora företagen förstör de bästa möjligheterna att kunna utveckla från den praktiska vägen. Bl.a. beroende på;

- Datorprogrammeraren kommer från avgränsad utbildning om än god.

- Ekonomen har gått länge på sin utbildning. Men begränsad praktisk kunskap om hur ex. skogsförhållande är  och hur maskiner körs, det begränsar "intuitionen".

 

Är tiden och möjligheten förbi då det var praktikens män, typ Börje Karlsson Rottne, Lars Bruun, SkogsJan Eriksson, Martin Östberg, Lars Lameksson, Ingemar Sandahl i Trollestorp, Christer Lennartsson Espetuna, Lars Pedersen etc. som kom med nytänkandet?

Hur ordnas stöd till dessa som har "tänk" omkring nytt men inte hel maskin i bakfickan?

 

Görs det motaktioner mot dessa, eller kalla det missbud från part som kan implementera idén?

 

Hur lätt har innovatörer att köpa komponenter som andra tillverkare använder?

Får de stöd från Skogforsk?

Varför backade skogsbolagen ut från positiv åsiktsförklaring när gasdrift och utvecklad Fiberdrive skulle testas, trots att kostnaderna kunde stannat vid några hundratusen från dem vardera?

 

I del av område här kunde Fiberdrive "spara" underväxt vid restavverkning från stormarna. Bara en maskin inblandad med förare som förstod budskapet klarade uppgiften gott.

 
Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar: