Först en uppskattning till Eagle för ett omdömesgillt inlägg. Notera denna så annorlunda reaktion jämfört med Skogis ilska på exakt samma avsnitt från mig.
Sortimentsvandringen beskrev Eagle som en konsekvens av både ofördelaktig och bra insats. Just detta belyser att arbetsledning måste lära sig att ”gå på djupet” i arbetet och bedöma resultatet med omdöme. Då är fungerande produktionsuppgifter nödvändiga.
Vidasympatisören Skogis tycker att jag betraktar alla som kriminella. Notera att de överorden är hans. Dock har jag i arbetet sett kriminellt både tidigt och sent. (Stor del av min tid numera är att försöka få rättelse vid oegentligheter.)
På mitt första år som anställd sålde en inköpare det värdefullaste virket från en rotpost för egen räkning. En misstanke kom tidigt i mig och när andra personer hade sett ”mystiskt” tidigare men inte gjort något, tog jag kontakt med rätt person i företaget. 1.5 månader senare var ”spelet över”. Under många år hade detta pågått. Personen var kleptoman. En till tjuven närstående person var bolagets störste leverantör av virke och var använd som bulvan.
Några år senare var det en åkare som lade av lite ”slattar” på gården med virke och levererade fullt lass för egen räkning då och då.
I samband med detta upptäckte jag att inblandade företag sopade problemet under mattan. Det var ofördelaktigt att figurera där smussel förekom. Sådant har märkt även senare. (Notera Vidas överslätande yttrande.) Därför ser jag stort behov av den upplysning jag förmedlar till ”marknaden”.
Nyligen har stora virkesstölder i mellersta Sverige kommit i dagen. Ett tydligt fall trodde man skulle bli ”plogbill” för upprensning i träsket. Där blev det tidigt förlikning i stället med oväntade konsekvenser. Nu får andra börja om från början med nya fall.
Björkveden som inköparen på Vida sålde till sina kompisar tyder på att problemet finns i Skogis närhet fast han inte vill se det.